Sämre matteundervisning i utsatta områden

Hur kom det sig att du valde att forska på det området?

– Jag har ett intresse för hur socioekonomiska faktorer påverkar elevernas prestationer och har forskat en hel del om det tidigare. Den här gången med fokus på matematik, och hur elevernas förutsättningar och resultat påverkas av socioekonomiska villkor, säger Victoria Rolfe, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet. 

Hur har du gått tillväga? 

– Jag har använt mig av data från Timss för att analysera skillnader i hur mycket ämnesinriktat kunskapsinnehåll svenska elever i årskurs åtta får i sin undervisning, i relation till elevernas provresultat. Jag har även tittat på de enkätsvar som lärare och skolledare fyller i samband med att proven genomförs, där de svarar på frågor om lärarkvalifikationer, skolstorlek och skolresurser, exempelvis.

Du har kommit fram till att undervisningen täcker in färre delar av kursplanen i matematik, i socioekonomiska utsatta områden. Vad beror det på? 

– Det tycks vara så att man hanterar kursplanen olika beroende på skolområdets socioekonomiska förutsättningar. I mer välbeställda områden går skolan ofta fortare fram i kursplanen. Alltså att man introducerar enklare undervisningsområden tidigare, vilket leder till att man kan ägna större tid åt kursplanens mer avancerade områden.

En av dina slutsatser är att lärare som undervisar i socioekonomiskt utsatta områden ofta känner sig osäkra i sin lärarroll. Kan du berätta lite om det? 

– En viktig förklaring har att göra med det man skulle kunna kalla ”lärarens marknad”. Lärare med mer erfarenhet, och som känner sig mer säkra i sin lärarroll, har större möjlighet att välja skola eller skolområde. Skolor i mer utsatta områden har därför inte samma möjlighet att rekrytera de lärare som man skulle vilja.

Om du skulle beskriva läget i Sverige. Hur likvärdig är den svenska skolans undervisning i matematik i jämförelse med andra länder?

– Det är väldigt svårt att svara på, men det är intressant att det finns en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper i Sverige, trots att Sverige har låga inkomstskillnader. Samtidigt kan man se en stor variation i undervisningens kvalitet mellan olika rika länder, med skillnader både vad gäller skolors socioekonomiska möjligheter och elevernas prestationer.

Många blir nog inte så förvånade över att du kommer fram till att matematikundervisningen är sämre i utsatta skolor. Vad tycker du att din avhandling bidrar med? 

– Jag tror att studier som den hjälper oss att se samband, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Jag tror också att avhandlingen kan bidra till att öka intresset för vidare studier om hur socioekonomiska skillnader påverkar elevernas prestationer. 

Slutligen, tror du att matematikundervisningen utmärker sig här? Eller är undervisningen i alla ämnen ”mindre bra” i socioekonomiskt utsatta områden?

– Samma tendenser gäller de naturvetenskapliga ämnena. Däremot har det inte gjorts samma jämförelser vad gäller läsförståelse eller språk.

Läs avhandlingen här: Exploring socioeconomic inequality in educational opportunity and outcomes in Sweden and beyond.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

Varför inte lära av de bästa?

Ny forskning: Högpresterande elever minst intresserade av matte

Timss-experten: ”Inte mycket för OECD-genomsnittet”