Så sköt intresset för problemlösning i höjden

Anette de Ron är forskare och lärarutbildare vid Stockholms universitet. I sin avhandling har hon bland annat undersökt hur Sputnikeffekten fick fart på fenomenet problemlösning i matematikundervisningen.

Forskning Sputnikeffekten fick fart på fenomenet problemlösning i matematikundervisningen.
– För att inte halka efter Sovjetunionen satsade USA och andra länder på att öka elevernas kunskaper i matte och naturvetenskap, säger forskaren och lärarutbildaren Anette de Ron.

Torbjörn Tenfält

2 apr 2024

En entydig definition av fenomenet problemlösning i matematikundervisning och lärarutbildning låter sig inte göras. Det är en av de slutsatser Anette de Ron drar efter att ha avslutat sitt avhandlingsarbete.

– Problemlösning handlar om att lära sig matematik för att rent matematiskt lösa problem, på jobbet och i livet i stort. Men det är också ett sätt att undervisa och där står problemlösning för kommunikation, reflektion och samarbete, säger hon.

Anette de Ron har en bakgrund som matematiklärare på lågstadiet och högstadiet. Sedan flera år tillbaka har hon även undervisat på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. I sin avhandling undersöker hon fenomenet problemlösning inom matematik.

Sputniteffekten

Som en del av sitt arbete har Anette de Ron studerat texter om problemlösning ända tillbaka till 1840-talet. Författarna är framför allt yrkesverksamma lärare, vanligtvis lektorer i matematik, och texterna publicerades i tidskrifter för lärare, böcker och handledningar.

– Under 1840-talet pratade man mycket om problemlösning som ett värde i sig, men det gjorde man inte så mycket i början av 1900-talet. Sedan kom det tillbaka i slutet av 1900-talet. Det gör att jag kände igen mig mer i texter från 1840-talet än i de från början av 1900-talet där rutiner, regler och procedurer var det viktiga, säger Anette de Ron.

Ett tydligt skifte kom med den så kallade Sputnikeffekten i slutet av 1950-talet, när Sovjetunionen började skicka upp satelliter i rymden. Regeringar i USA och Västeuropa reagerade med att förändra utbildningspolitiken för att skapa en mer konkurrenskraftig undervisning. Matematik och naturvetenskap fick en mer framträdande roll.

– Det ledde till stora satsningar på forskning och de kommande årtiondena fick undervisningen en stark inriktning mot problemlösning.

Hur ser det ut i dagens skola?

– Vi är fortfarande i en period där vi ser problemlösning som matteundervisningens viktigaste innehåll. Men jag tror att det samtidigt kan pågå ett skifte där man betonar fakta mer än man gjorde för 10–20 år sedan. Det innebär starkare betoning på beräkningar och att lära sig regler och procedurer, som till exempel multiplikationstabellen.

Kan väcka känslor

Anette de Ron har i sitt avhandlingsarbete identifierat flera nya sätt att förstå problemlösning, där bland annat känslor har betydelse för hur lärarstudenter tar sig an frågan.

– Det finns ganska mycket skrivet om känslor och matte. Ofta handlar det om känslor att komma över, som till exempel matteängslan. Men jag menar att matte och problemlösning kan väcka många olika former av känslor och att alla kan uppmärksammas och redas ut, särskilt för lärarstudenter som kommer att möta det bland sina elever. Exempelvis kan man vara nyfiken och överraskad samtidigt som man är frustrerad eller uppgiven.

Problemlösning kan också kopplas till olika samhällsfrågor, till exempel klimatförändringen och ojämlikhet.

– Om vi väljer uppgifter med många olika lösningar kan problemlösningen även få en politisk eller moralisk dimension, säger Anette de Ron.