Så kan lärare hjälpa yrkeselever att klara matten
Karoline Holmgren, forskare vid Umeå universitet, har i en avhandling undersökt varför så många yrkeselever misslyckas med den obligatoriska matematikkursen 1a.
Forskning
Svårigheter i matematik kan inte enbart lösas med mer insatser i ämnet.
– Vi måste tänka större och arbeta med elevernas personliga utveckling, säger Karoline Holmgren, forskare vid Umeå universitet.
En av fyra elever på yrkesporgans klarat inte examen inom tre år, visar Skolverkets statistik. En avgörande orsak är att de inte når målen i matematik, Ma1a.
Karoline Holmgren, forskare vid Umeå universitet, har i en avhandling undersökt varför så många yrkeselever misslyckas med den obligatoriska matematikkursen. Hon visar på en bredd av orsaker, som inte enbart berör själva matematikämnet eller didaktiken.
– Min forskning hamnar kring yrkeselevernas självbild och identitetsskapande. Det är aspekter som skolan måste ta till sig för att fler ska nå målen, säger Karoline Holmgren.
”Lite av ett mysterium”
Hon förvånas över att elever har blivit godkända i matematik i årskurs 9 men ett år senare har misslyckats med ämnet.
– Det är lite av ett mysterium. Det som gör det ännu konstigare är att yrkeselevernas matematik i stort är en repetition från högstadiet.
Kan det vara så att de har fått glädjebetyg?
– Det är en aspekt som brukar nämnas. Men när jag intervjuade lärare, syv:are, kuratorer, speciallärare med flera så berör alla elevernas identitetsprocesser som en betydande faktor, svarar Karoline Holmgren, som har en bakgrund som matematiklärare och specialpedagog.
Det som kom fram i elevernas och lärarnas berättelser har delats in i fyra dimensioner i avhandlingen.
Det är den personliga dimensionen om vem jag är och ska bli. Den sociala dimensionen handlar om kompisar, grupptryck och relationen till läraren. Ämnesdimensionen tar upp hur nuvarande såväl som tidigare erfarenheter av matematik har påverkat självbilden. Yrkesdimensionen handlar om att finna en yrkesidentitet.
– Att bli en yrkeselev är en stor omställning i att formas mot ett yrke. Elever och lärare uttrycker att det tar energi.
Krävs mer än matematikinsatser
En god självbild i matematik är kopplat till görande medan en svag självbild i ämnet är kopplat till varande och bristande personliga egenskaper.
– De med god matematisk självbild berättade att de hade pluggat hemma, gjort sina läxor och varit på alla lektioner. De med svag självbild talade inte om vad de gjorde utan att de var sämst i matte och alltid hade varit dåliga. De här berättelserna återknyter till den personliga identitetsdimensionen.
Enligt läroplan och skollag har skolan uppdraget att verka för elevernas allsidiga och personliga utveckling. Något som skolorna borde arbeta mer med, betonar Karoline Holmgren.
Kan man kräva att en matematiklärare ska vara en slags coach i ämnet och stärka elevernas självbild?
– Ja, det kanske är så att matematiksvårigheter inte enbart kan lösas med matematikinsatser. Vi behöver också lösa problemen med insatser kring elevernas personliga utveckling. Vi måste tänka större för att lösa matematiksvårigheter. I det arbetet kan till exempel matematiklärare, speciallärare och rektor ingå.
Kopplingen till yrket är viktig
En koppling till det kommande yrket är viktig för motivationen i matematik, menar Karoline Holmgren.
– Ett problem är när elever på yrkesprogram inte kommer in på sitt förstahandsval. Då kan till exempel matematiken färgas in för barn- och fritid för en elev som egentligen ville gå på byggprogrammet.
Riskerar man att förlora matematikens kärna genom att jobba mer med infärgning och elevens personliga utveckling?
– Den allmäna synen i samhället är att matematik är ett teoretiskt och abstrakt ämne med ekvationer, diagram och statistik. Det kan innebära ett problem för yrkeselever och den diskursen kan skada. Matematiken finns i alla praktiska yrken från fordon till vård.
Det nationella provet i matematik visar på bister när det gäller att programmets karaktär ska synas.
– Det kan leda till att matematiklärare väljer bort infärgning av undervisningen, eftersom någon sådan fråga inte kommer på provet. När sådana uppgifter inte finns i nationella prov så ger det ännu en signal om att yrkesprogrammens matematik inte är ämnets kärna. Provet blir ännu en statusmarkör som slår mot yrkeselever.
Titeln på avhandlingen, som lagts farm vid Umeå universitet är ”Mål, matematik och mening: om identitet i mötet med gymnasieskolans yrkesprogram”.
LÄS ÄVEN
Matteresultaten störtdyker på nationella proven
NP-resultaten i mattekurs störtdök – men inte betygen
Persson: Sluta tvinga yrkeselever räkna matte de inte behöver
