Programmering lyfter inte elever i matte
Forskning
För att lära sig matematik med hjälp av programmering behöver eleverna bättre kunskaper i programmering och hur de kan använda programvaror. Kursplanen i matematik bör ändras, slår forskningsinstitutet Ifous fast i en ny rapport.
Lärare och forskare har tillsammans undersökt sambandet mellan programmering och ämnesundervisning. I sin slutrapport för det treåriga FoU-programmet pekar Ifous på en rad hinder som begränsar elevernas möjlighet att lära sig matematik med hjälp av programmering på det sätt som kursplanen föreskriver.
– Kursplanen underskattar att eleverna först måste skaffa sig förmågor och färdigheter som inte har med matematik att göra. De behöver utveckla sitt datalogiska tänkande och få grundläggande kunskaper om programmering, säger Anette Jahnke, process- och projektledare på Ifous.
Är kursplanen i matematik felaktigt utformad?
– Ja, den behöver revideras och få bättre formuleringar om vilka färdigheter och förmågor eleverna behöver i till exempel årskurs 1–3 för att i årskurs 7–9 kunna använda programmering för att lära sig matte.
"Trycker in ett nytt kunskapsområde"
Lärarnas svårighet att tolka kursplanen beror också på att de delar som tar upp programmering är ungefär desamma för varje stadium.
– Det grundläggande problemet är att man trycker in ett nytt kunskapsområde i ett befintligt ämne, säger Anette Jahnke.
Programmering har haft en uttalad plats i undervisningen sedan 2017. I debatten inför regeringens beslut och de styrdokument som Skolverket utfärdade höjdes åsikten att programmering borde vara ett eget ämne i skolan.
Vore det bättre om programmering var ett eget ämne?
– Ja det hade underlättat, men också inneburit att något annat måste plockas bort.
Traditionellt manligt område
Anette Jahnke framhåller att många lärare i de fyra kommuner och den fristående skolhuvudman som deltagit i FoU-programmet utvecklat sätt att arbeta med programmering över ämnesgränserna.
– De har sett nyttan med programmering i till exempel presentationsmoment i svenska och engelska, men också i estetiska ämnen.
Finns det ett egenvärde för elever att vara bra i programmering?
– Ja det gör det. För de som vill arbeta med programmering i framtiden, men vi behöver alla förstå det digitaliserade samhället för att kunna ta ställning och beslut.
Programmering är ett traditionellt manligt område. I några av de skolor som deltog i Ifous projekt fanns en ambition att få flickorna mer intresserade.
Lyckades de?
– Det man kan säga är att eleverna blir engagerade och aktiva på lektionerna när programmering står på schemat. Det gäller både tjejer och killar, säger Anette Jahnke.
Har pågått i tre år
Ifous forsknings- och utvecklingsprogram "Programmering i ämnesundervisningen" har pågått i tre år. Sammanlagt 135 lärare och rektorer i totalt 15 grundskolor har deltagit tillsammans med sina skolchefer och forskare från Stockholms universitet.
De skolhuvudmän som ingått i programmet är Freinetskolan Hugin, Stockholm stad, Simrishamns kommun, Tyresö kommun och Åstorps kommun.
LÄS ÄVEN
Skolverket: Programmering inget eget ämne
