Ny satsning tar med eleverna till en fossilfri framtid
Forskning Med ett nytt stödmaterial vill forskare vid Lunds universitet och Naturskyddsföreningen göra det lättare för lärare att få igång samtal om klimatomställningen med elever på högstadiet och gymnasiet.
Året är 2053 och regeringen har just invigt utställningen Bortom fossilsamhället för att fira att Sverige som första land i världen lämnat den fossila eran. Platsen är museet Fossil.
Det är utgångspunkten i det skolmaterial som Lunds universitet har tagit fram i samarbete med Naturskyddsföreningen. Det ska hjälpa elever på högstadiet och i gymnasiet att leva sig in i en framtid där klimatmålen redan är uppnådda.
LÄS ÄVEN: Ämneslärare – har du rätt lön?
– Materialet kan användas av enskilda lärare, men också om de vill jobba ämnesövergripande i till exempel NO och SO-ämnen. Det finns både en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig bas i materialet, säger Roger Hildingsson, statsvetare vid Lunds universitet.
Varför just 2053?
– Internationellt handlar de långsiktiga klimatmålen om att nå klimatstabilitet omkring år 2050. Sedan har Sverige bestämt att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Vi har tagit till lite för att få en marginal – det måste ju ha gått några år innan regeringen kommer på att den vill öppna ett museum.
Vad är tanken med att blicka bakåt?
– Idén är att man sätter sig i ett framtida tillstånd och tittar bakåt för att se hur vi tog oss dit. På det sättet kan man analysera olika utvecklingsvägar. Med utställningen som utgångspunkt kan lärarna föra samtal med eleverna om hur en väg ut ur den fossila eran kan komma att se ut.
Hur vet ni att det fungerar?
– Innan vi släppte materialet har vi testat det i undervisningssituationer på ett antal skolor i Lund och Malmö. Det ska kunna användas utan att vi eller Naturskyddsföreningen är på plats. Men i pilotskolorna kommer vi forskare finnas tillgängliga online för att svara på frågor.
LÄS ÄVEN: Kortspel ger elever koll på de största klimatbovarna
– Vi vill berätta nyanserat om klimatomställningen, och göra den greppbar. Idén är inte att förenkla utan att utgå från att frågan är komplex. Modeller som forskare använder tenderar ibland att bli lite förenklade och tillrättalagda.
Hur motverkar man att skolungdomar känner sig lamslagna inför klimatfrågan?
– Vi tror att utställningen kan fungera som utgångspunkt för samtal med skolelever om klimatutmaningen på ett mer öppet och hoppfullt sätt än den rätt mörka rapporteringen i media.
– Samhället har ett problem med att den unga generationen ofta möter nyhetsrapportering och undervisning om klimatförändringen som kan vara ganska dyster.
Ser du några problem med att samarbeta om läromedel med en organisation som har en tydlig agenda?
– Vi tycker inte det. Det Naturskyddsföreningen gör i sin skolverksamhet är inte en del av organisationens kampanjarbete. Föreningen har en kunskapsbaserad inställning som stämmer bra med skolans krav på evidensbaserad undervisning, säger Roger Hildingsson.
Mer om skolmaterialet
- Skolmaterialet är tänkt att användas under tre lektioner. Först får eleverna leva sig in i ett fossilfritt framtidsscenario och diskutera om hur vägen dit sett ut och hur det är att leva i en fossilfri värld.
- I nästa moment ges eleverna en historisk överblick över åren 1849-2053. De får titta på föremål som idag är vardag men som år 2053 kan framstå som exotiska reliker från fossileran.
- I sista momentet ska eleverna själva ta fram föremål eller fenomen som de tror kommer vara förpassade till historien i en fossilfri värld. Utifrån dessa får de i uppgift att formulera egna berättelser från omställningsåren.
LÄS ÄVEN
Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen
