Ny forskning: Aktiv inlärning är bättre för minnet
Forskning Aktiva lärandemetoder skapar högre aktivitet i områden i hjärnan som är viktiga för återaktivering av inlärda minnen jämfört med passiva inlärningsmetoder, visar ny forskning.
En ny forskningsstudie från Umeå universitet fokuserar på kopplingen mellan lärande och minnets funktion och belyser vad som gör en viss sorts lärande mer effektivt. Resultatet visar att aktiva lärandemetoder stimulerar områden i hjärnan som man vet är kopplade till väl inlärda och befästa minnen. Aktiv undervisning medför även att eleverna i högre grad kommer ihåg det lärda över tid.
Sara Stillesjö, postdoktor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, och Carola Wiklund-Hörnqvist, lektor vid institutionen för psykologi, på Umeå universitet har gjort studien tillsammans som en del i det större tvärvetenskapliga projektet ”Learning to engage the brain”.
– Det är ju kunskapen vi vill åt. Vi vill skapa ett hållbart lärande för våra elever i skolan som gör att de faktiskt minns och som gör att de kan applicera sin kunskap på mer komplexa problem framöver så att det inte bara blir ”töm och glöm”, säger Carola Wiklund-Hörnqvist.
"Kunskapen lagras bättre"
I studien fick gymnasieelever lära sig matematik och glosor med hjälp av olika metoder. Hälften av materialet lärdes in genom traditionella lärandemetoder och den andra hälften lärdes in med mer aktiva lärandemetoder. En vecka efter inlärningen fick eleverna göra ett test i en MR-scanner där man undersökte deras hjärnaktivitet med hjälp av funktionell hjärnavbildning, fMRI. Resultatet var tydligt: när eleverna fått mer aktiv inlärning syntes högre hjärnaktivitet i områden som är viktiga för lärande, jämfört med mer traditionellt passivt lärande.
– Det finns många vetenskapliga studier som visar på en ökad prestation efter aktiv inlärning. I vår studie kan vi se att det finns områden i hjärnan som aktiveras och som kopplas till väletablerade minnen vilket sannolikt möjliggör att man når den kunskapen senare. Vi ser att kunskap lagras bättre i hjärnan vid aktiv inlärning, säger Sara Stillesjö.
Vad är skillnaden på aktiv och passiv undervisning?
– Vi har tre fundamentala minnesprocesser: inkodning, lagring och framplockning. Att sitta och läsa en bok för att förstå är inkodning in i minnet och det kategoriseras som mer passivt. Men att få en fråga om hur något exempelvis kan definieras är aktivt för då måste jag plocka fram min kunskap från minnet och skriva ner svaret, säger Carola Wiklund-Hörnqvist och fortsätter:
– Inom matematik är det ofta mer passivt då eleverna kanske får ett exempel i läroboken med olika fördefinierade formler där de inte behöver vara kreativa i sitt tänkande för att nå lösningen. Aktiv undervisning är när eleven får ett problem och ska lösa det och på så sätt själva komma fram till vilken formel man bör använda för att lösa problemet.
Vad har ni för konkreta tips till lärare?
– Beakta minnets funktion för lärande, för relationen minne och lärande är i allra högsta grad relevant för att på bästa sätt främja lärande. Det konkreta som jag skulle göra som lärare är att fråga mig själv: ”vad? hur? och varför?” Alltså: Vad ska eleverna lära sig? Hur ska de lära sig? Och varför just på detta sätt? Vilken är den aktiva komponenten i den pedagogiska metod som jag valt för min undervisning? Se till att dina elever arbetar aktivt och inför små prov i formativt syfte, inte i summativt. Ge dem inte en formelsamling på matematiken utan få dem att förstå vad det faktiskt är som de räknar ut, säger Carola Wiklund-Hörnqvist.
Det låter som att aktiv undervisning är mer krävande?
– Ja, det är det. Det kräver ju mer av både eleven och läraren men vinsten är väldigt stor, säger Sara Stillesjö.
Här hittar du forskningsrapporten.
LÄS ÄVEN
Persson: Anpassa inte bort elevernas egen arbetsinsats
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler
