NO-undervisningen har fastnat i en akademisk tradition

NO-lärare på mellanstadiet skulle gynnas av att reflektera över sin roll – och kanske minska sin tid – som ”uppslagsverk”. Istället borde de försöka bli mer av en ”inspiratör” och ”deltagare”.

Det slår Lina Varg, forskare och lärarutbildare vid Umeå universitet, fast i sin avhandling ”Fröken är lik sin fröken. Om vad som påverkar lärares didaktiska vägval och formar NO-undervisningen på mellanstadiet”.

– När man undervisar som om naturvetenskapen har svar på alla frågor får eleverna bilden att läraren är någon som talar med auktoritet. Men när vi är i en situation där det sprids mycket desinformation i samhället, är det viktigt att eleverna får tillgång till naturvetenskap som är öppen för testning och ifrågasättande, säger Lina Varg.

Efter intervjuer med ett 15-tal lärare, lektionsobservationer och en analys av planeringsdokument noterade hon sju olika roller som lärarna på mellanstadiet antar i undervisningen i naturvetenskap (se faktarutan nedan).

Inte anpassat för praktiskt arbete

Samtidigt såg hon att utrymmet verkar väldigt begränsat för lärare att ta rollen som ”deltagare” och förutsättningslöst undersöka frågor tillsammans med eleverna. En förklaring till det är att kursplanerna i NO på mellanstadiet i så hög utsträckning utgår från fakta och därmed uppmuntrar lärare att främst agera som ”uppslagsverk” och leverera faktakunskaper.

Lina Varg har själv undervisat i naturvetenskapliga ämnen på högstadiet och gymnasiet i 15 år och alltid varit intresserad av forskning som rör lärande och undervisning. När hon under sitt arbete med avhandlingen intervjuade lärare på mellanstadiet slogs hon bland annat av de svårigheter de har på grund av brist på material.

– På mellanstadiet laborerar man oftast i klassrum som verkligen inte är anpassade för praktiskt arbete. Till exempel var jag i en klass där de arbetat med att undersöka egenskaper hos matolja, som hade runnit ut och hamnat bland böckerna i en skolbänk.

Förtäta samarbetet över stadiegränserna

Flera av lärarna vittnade också om att det vid överlämningar mellan kollegor sällan finns utrymme att prata om naturvetenskap. Det gör det svårt för högstadielärarna att veta vad eleverna har gjort och mellanstadielärarna får inte chansen att resonera om hur de kan lägga upp undervisningen för att eleverna ska vara bra förberedda för nästa stadium.

– En slutsats jag drar är att i och med att lärarna inte ges möjlighet att tillsammans diskutera hur de ska förhålla sig till NO, så tar de efter de lärare de själva haft i NO och då blir det oftast så att de följer den akademiska traditionen. Om lärarna istället får bättre möjligheter till samarbete mellan stadierna och utformar sina lektioner på ett friare sätt kan de skapa en undervisning som passar dagens samhälle bättre, säger Lina Varg.

Hon understryker att kursplanerna tillåter en friare utformning av lektionerna, men att fokuseringen på mätbarhet leder utvecklingen i fel riktning.

– Samhällsdiskursen pressar lärarna att sträva efter mycket men ytligt ämnesinnehåll, snarare än mindre men mer djupgående ämnesinnehåll där fokus ligger på andra förmågor än elevers kunskaper om exempelvis ämnesbegrepp, säger Lina Varg.

LÄS ÄVEN

Debatt: Skolverkets beslut kommer ge fler godtyckliga betyg

Forskare vill stärka djurens rätt i skolan

Ny rapport: Prestationsgapet i matte bara växer

Persson: Sluta tvinga yrkeselever räkna matte de inte behöver