Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper
Forskning Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.
Lärarutbildningen förbereder inte studenterna tillräckligt mycket på att fånga upp de yngsta barnens mattekunskaper. Lärarstudenterna – men också yrkesverksamma lärare – behöver bättre stöd för att kunna förstå vad det är för kunnande förskolebarnen och eleverna har när de resonerar om matematik.
Den slutsatsen drar Christina Svensson i den avhandling hon nyligen lade fram vid Malmö universitet.
– Vi har en idé om att när barnen leker så lär de. Men risken är stor att vi inte ser deras matematiska utforskande och då blir deras kunskaper ytliga. I friare sammanhang utvecklar inte barnen sitt matematikkunnande, säger hon.
Lärare måste ges bättre möjligheter
Förutom att erbjuda fler undervisningssituationer som visar matematikkunnande, hoppas hon att lärarutbildningen också kan bli bättre på att förse både blivande mattelärare och redan yrkesverksamma med ett gemensamt professionsspråk.
– Jag har aldrig mött någon lärare som inte vill utveckla sin undervisning. För att kunna erbjuda fler elever djupare matematikkunskaper behöver lärare få bättre möjligheter att diskutera vad kunnande i ämnet matematik innebär.
Christina Svensson har själv arbetat som matematiklärare i Malmö stad i nästan tre decennier. Den stora erfarenhet hon samlat på sig använder hon nu i praktiknära forskning.
– Jag jobbar tillsammans med lärare i mina projekt. Jag är inte forskaren som sitter som en fluga på väggen i klassrummet.
Forskare bör arbeta närmare lärarna
Hon anser att forskningen i större utsträckning än i dag behöver fråga praktiserande lärare om vilka professionsfrågor de vill ha belysta.
– Som forskare kan jag då både stödja den processen och bidra till forskningen med insikter om vad det innebär att lärarna själva får ställa sina frågor tillsammans med mig.
Avhandlingen bygger på fyra olika studier med både yrkesverksamma lärare och lärarstudenter, i förskolan och i grundskolan. Christina Svensson har använt en samarbetsmodell som heter lesson-study eller learning-study. Lärarna valde och spelade själva in undervisningssituationer som de ville undersöka närmare.
– Jag var nyfiken på vad det är som gör att det händer något i undervisningen. Det är viktigt att lärare får ge sitt perspektiv, formulera problemen och jobba med dem, säger Christina Svensson.
Här hittar du Christina Svenssons avhandling.
LÄS ÄVEN
Forskarens tips för att få i gång bra mattesamtal
Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt
