Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Läroböckerna i matematik är fyllda av bilder och ambition att förklara matematiska problem med hjälp av konkreta situationer: Tre bröder ska dela på sex bananer, hur många får de var?

Metoden fungerar bra för eleverna på lågstadiet, men för äldre elever behövs ett annat angreppssätt, understryker Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med matematikinriktning vid Göteborgs universitet.

– Istället för att gradvis bygga upp kunskap för att förstå begrepp via relationer i det matematiska symbolsystemet, fortsätter böckerna att förklara genom att anknyta till konkreta situationer eller till ikoniska bilder, säger han.

"Upplägget är i stort sett detsamma"

Tillsammans med sin kollega Linda Ahl, forskare i matematik vid Uppsala och Göteborgs universitet, har Ola Helenius undersökt två serier av läroböcker i matematik som används mycket i undervisningen på grundskolan, en för årskurserna 1–6 och en annan för 7–9. Framför allt har de tittat på hur böckerna beskriver bråk och division.

Resultatet är nedslående.

– Det visar sig att det i princip inte finns någon progression i hur matematiska begrepp förklaras och relateras till varandra. Upplägget är i stort sett detsamma från årskurs tre till nio. Eleverna får aldrig riktigt lära sig att resonera med hjälp av relationer i symbolsystem, säger Ola Helenius.

De båda forskarna har också fått hjälp av Johanna Hedlund, student vid Göteborgs universitet och blivande lärare i matte, fysik och kemi. Hon har använt samma analysmetod på gymnasieskolan och ser att det inte heller sker någon utveckling i de läroböcker som används i den första gymnasiekursen.

– Bråk och division är besvärliga områden. Eleverna behöver kunna de här resonemangen om de ska gå längre än första gymnasiekursen. Min hypotes är att de här bristerna är en viktig förklaring till att så många inte klarar matte 2a och 2b på gymnasiet, säger Ola Helenius.

"Ett förhärskande idésystem"

Läroböcker har länge haft en stark ställning i undervisningen i matematik och det är fullt naturligt att börja introducera matematiska begrepp med hjälp av bilder och räkneexempel som utgår från konkreta situationer, understryker de båda forskarna.

– Böckerna introducerar matte på ett sätt som är lämpligt för småbarn. Problemet är att de fortsätter göra det trots att undervisningen ställer högre och högre krav på vad eleverna ska kunna göra med matematiken.

I vilket skede bör ett skifte ske?

– Det bör ske gradvis. Efter hand kan man som lärare visa exempel på svårare problem som inte så lätt hanteras med bilder och konkreta situationer. Sakta men säkert kan de sedan vänja eleverna vid att det också går att resonera med matematiska symboler och att symboler har ett lika stort sanningsinnehåll som bilder.

Är lärarna dåliga på att frigöra sig från läroböckerna?

– Det går inte att säga att just lärarna har fastnat, för alla har gjort det. Det handlar snarare om ett förhärskande idésystem. Matematikundervisningen måste kunna lära ut en tankestruktur som handlar om relationer mellan begrepp som inte nödvändigtvis är grundande i vardagsupplevelser, säger Ola Helenius.

Här är en länk till studien: A framework for analyzing progress in concept knowledge in mathematics textbooks

LÄS ÄVEN

Debatt: Strukturellt problem bakom de dåliga mattekunskaperna

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Elever har lågt självförtroende i matte och NO

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen