Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

För att en fortbildningssatsning som matematiklyftet ska lyckas måste lärarna få tid och resurser att utveckla sin undervisning även efter den begränsade tid satsningen pågår.

– Lärarnas arbetssituation är tuff redan som den är. Får de inte fortsatt stöd även efter fortbildningen blir det bara en insats man bockar av, säger Jannika Lindvall, universitetslektor i didaktik vid Mälardalens högskola.

Tillsammans med några kollegor vid högskolan har hon undersökt effekterna av regeringens satsning matematiklyftet som pågick 2012–2016. Under ett år fick skolorna statsbidrag för att utveckla undervisningen och på längre sikt bygga upp en god fortbildningskultur.

"Sällan resultat på elevnivå"

Tidigare utvärderingar har inte granskat elevernas kunskapsresultat, men det har forskarna vid Mälardalens högskola gjort. Resultatet är nedslående.

– Vi ser ingen skillnad på elever vars lärare har deltagit i matematiklyftet och de som inte deltagit. Så här stora satsningar på kompetensutveckling ger sällan resultat på elevnivå, det visar även internationell forskning, säger Jannika Lindvall.

Varför inte?

– Lärare har väldigt olika behov. Ändå utformas fortbildningen för att passa alla. En stor utmaning när man genomför satsningar i den här storleken är att designa en enskild fortbildning som ska kunna genomföras av många lärare på en gång, men som samtidigt ska kunna anpassas efter lärares enskilda behov.

Jannika Lindvall betonar att den undervisningspraktik som förespråkas måste ha stöd i andra delar av skolsystemet.

– När matematiklyftet genomfördes gav de vanligaste läromedlen främst stöd åt en undervisning där man räknar enskilt i läroboken, det vill säga tvärtemot det man ville uppnå med lyftet. Vi behöver läromedel som stöttar lärare att ta en aktiv roll i klassrummet och hjälpa eleverna att utveckla sina förmågor, istället för att bara hjälpa dem att lösa enskilda tal i matteboken.

"Har gett en start"

När forskare vid Umeå universitet tidigare utvärderade matematiklyftet kom de fram till att det bidragit till att utveckla lärarnas arbete med den egna undervisningen, men att lärarna inte upplevt någon tydlig utveckling i det gemensamma arbetet på skolan. Jannika Lindvall delar den slutsatsen.

– Matematiklyftet har gett en start, men för att utveckla en fortbildningskultur krävs att skolledningen gör det möjligt för sina lärare att fortsätta utvecklingsarbetet. Här behöver också förstelärare och lektorer ta ansvar och driva på utvecklingen.

En omständighet som ställer extra krav på en förändring av undervisningen i matematik är, enligt Jannika Lindvall, att det bland många elever finns en uppfattning att matte är en medfödd fallenhet som inte går att träna upp på samma sätt som till exempel idrott.

– Det gör att du först måste få eleverna att känna sig självsäkra och förstå att de med träning kan klara matten lika bra som andra ämnen. Sedan kan du genomföra undervisningen, säger hon.

Tidigare i veckan publicerade Sveriges ingenjörer en rapport som visar att betygen i matematik har sjunkit de senaste åren trots att undervisningstiden har ökat.

Här hittar du studien artikeln ovan bygger på.

LÄS ÄVEN

Rapport: Satsningar på matte ger inte effekt

Elever har lågt självförtroende i matte och NO

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

Forskare: Svenska mattelärare kan lära mycket av finländska kollegor