Hon ska ta reda på hur en bra mattelösning skrivs
Anna Teledahl är forskare och matematiklärarutbildare vid Örebro universitet och Högskolan i Dalarna.
Forskning Hur ser en bra skriftlig redovisning av lösningen till ett matematiskt problem ut? Trots att elever förväntas kunna leverera en sådan, är det är en fråga som sällan diskuteras. Nu ska forskaren Anna Teledahl ändra på det.
Anna Teledahls forskning har fått 4,3 miljoner kronor från Skolforskningsinstitutet. Hon ska utveckla en undervisningsdesign som handlar om elevernas skriftliga kommunikation om hur de löst ett matematikproblem.
– I svenska som ämne finns regler om vad som är bra, som syntax, innehåll och form. Men i matematiken har vi inte sådana regler, och kommunikationen i matte har en egen form men vi saknar verktyg för att prata om eller avgöra vad som är bra och varför, säger hon.
Matematikterminologin finns med sina symboler och ett eget matematiskt språk, modalt med grafer och bilder.
– Men vi blandar alltid ihop förmågan att lösa problemet och hur man beskriver hur man har tagit sig fram till svaret. Vi har en stor grupp pojkar, i första hand, som kan lösa problem men som inte kan förklara hur de gjort och tänkt. Och hela tiden ber vi dem förklara hur de gjort.
”Finns väldigt få regler”
Hennes egen väg in i ämnet skedde vid en föreläsning där hon fick ett konkret exempel på hur fel det blir när vi inte kan kommunicera, tala, om matte:
– Det handlade om en pojke i årskurs 2 som, när klassen skulle förklara och illustrera ”9+1”, ritade automatvapen och ammunition, något han förmodligen var väldigt intresserad av just då. Han visade med sin teckning att han förstod storheterna och deras förhållningssätt till varandra. Läraren fokuserade helt på vapnen och kunde inte säga att han hade rätt.
Anna Teledahl är utbildad matematiklärare och har jobbat i 15 år på högstadiet:
– Jag älskade att diskutera med mina elever kring vad som egentligen är ett bra svar på nationella proven i matte. Trots att det finns väldigt få regler om hur man skriver bra svar så kan alla elever diskutera vad de tycker är bra och varför.
Hennes doktorsavhandling blev klar 2016, ”Knowledge and writing in school mathematics: a communicational approach”.
– Lärare har inte terminologin kring att tala om skriftlig kommunikation i matte, i min avhandling ingick en studie där jag intervjuade fokusgrupper med totalt 20 lärare och de bekräftade detta. Lärarna visste själva hur de skulle hjälpa sina elever med hur beräkningarna skulle gå till men inte hur de skulle kunna beskriva beräkningarna skriftligt på ett bra sätt.
Två olika processer
Att kommunicera skriftligt om matematik är egentligen två olika processer, förklarar Anna Teledahl:
– En personlig stenografi, att med papper och penna avlasta korttidsminnet genom att rita, organisera problemet, visualisera det eller göra beräkningar. Och det gör du bara för din egen skull.
Nästa del i processen är när eleven ska lämna in sin redovisning:
– När eleverna ska lämna in sina skriftliga redovisningar så behöver de tänka på att de skriver för en publik. De behöver få läsaren att förstå vad de gjort och hur. Att skriva för sig själv och att skriva för andra är två helt olika saker.
Hon vill se diskussioner i klassrummen om hur en bra lösning ska se ut.
– Vi har ju inget recept eller en mall på det utan det är något vi kan diskutera i varje klass. Huvudsaken är att vi diskuterar detta med eleverna. I vår forskning kan vi se att elever som får diskutera vad som är bra kommunikation snabbt blir både kritiska och bättre på att skriva själva.
”Vända en atlantgångare”
Men förändring tar tid:
– Det känns som vi ska vända en atlantångare. Det handlar om att gå från individuellt arbete i matteböckerna till mer öppna samtal om matten i klassrummen.
Hon ser det som en paradox att detta arbete, som är evidensbaserat, nu kanske kommer att försvåras tack vare att regeringen vill se till att alla elever har en matematikbok.
– Det är klart att det är bra men en bok räcker inte. Nu ska lärarna ta tillbaka ansvaret och makten över undervisningen och inte lämna den till läromedelsförfattarna.
Parallellt med forskningen undervisar Anna Teledahl blivande lärare vid Högskolan i Dalarna och Örebro universitet.
LÄS ÄVEN
Persson: Sluta plocka billiga poäng och ta tag i skolans riktiga problem
Fem lärare prisas för sin innovativa undervisning
