Forskaren: Lärarleg påverkar mer i matte än i svenska
Stefan Johansson forskar om lärarens betydelse för elevernas betyg. Foto klassrum: Adobe Stock
Forskning Att lärarna är legitimerade spelar större roll för elevernas betyg i matematik än i svenska. Det visar en stor undersökning genomförd av tre pedagogikforskare.
Forskaren Stefan Johansson och hans kollegor har försökt ta reda på om lärares legitimation och erfarenhet påverkar elevers betyg i positiv riktning. Han berättar att det sedan länge har funnits konsensus kring att lärares effektivitet varierar, men att man har haft svårt att sätta fingret på hur olika faktorer, exempelvis lärarlegitimation och erfarenhet, påverkar effektiviteten.
– Dessutom finns det ganska få stora studier om det här, säger han.
Har störst effekt i matte
Undersökningen baseras på uppgifter från lärarregistret – där det framgår om de är legitimerade eller ej – över alla landets lärare i årskurs sex och deras elevers betyg på de nationella proven, mellan åren 2013 och 2016.
– Vi tittade på skolorna som helhet, inte på de enskilda lärarna, och kunde se att andelen legitimerade lärare har betydelse för elevernas provbetyg. Framför allt i matematikämnet, men även litegrann i svenska.
Matte lärs främst in i skolan
Varför lärarlegitimationen är mer betydelsefull i matematik är inte klarlagt. Tidigare forskning visar att det är ett ämne som till större del lärs in i skolan medan andra ämnen, som läsning och språk, lärs in i hemmet i högre grad. Att lärares förkunskaper kan skilja sig åt kan eventuellt också påverka elevernas resultat.
– Förkunskaperna i ämnet hos blivande ämneslärare i matematik och NO är något högre än hos de som läser till svensklärare. Särskilt nu på senare år.
Kritisk mot nya snabbspåren
Resultaten förvånar inte, konstaterar Stefan Johansson, men han betonar att specialiserade lärares påverkan på elevernas betyg ändå inte ska underskattas.
– I dag försöker man förändra lärarutbildningen med olika snabbspår. Och jag gissar att det är svårt att få med sig de ämnesdidaktiska kunskaperna på kort tid, vilket visar att det kan finnas en poäng i att gå den längre lärarutbildningen.
Fotnot: Stefan Johansson, Åse Hansson och Jan-Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet och Tarja Alatalo vid Högskolan Dalarna har genomfört studien som heter ”Estimating effects of teacher characteristics on student achievement in reading and mathematics: evidence from Swedish census data”.
LÄS ÄVEN
Debatt: Vad har hänt med matten i skolan?
Metoden som fick Ewa att lägga om sin matteundervisning
