Forskare: Skolan förstärker elevernas ojämlika förutsättningar

I sin avhandling visar Göran Nygren att elever i familjer med akademiska traditioner gynnas i dagens skolsystem. I stället för att ge eleverna en likvärdig utbildning förstärker skolan skillnaderna.

– De flesta föräldrar kan hjälpa till med enklare läxor. Men när man kommer till mer avancerade uppgifter och förberedelser inför prov är det utslagsgivande vilket föräldrastöd eleven har, säger han.

Antalet examinationer ökar

Skolsystemet är det grundläggande problemet, anser Göran Nygren. Som en följd av det har hemarbete ökat de senaste två decennierna, den period då han följt tre klasser på två högstadieskolor. Avhandlingen bygger också på uppföljande och kompletterande intervjuer med elever, tidigare elever, lärare och föräldrar.

– När jag följer eleverna ser jag att de får fler skriftliga självständiga arbeten som både blir mer avancerade och ökar i omfattning. Samtidigt ökar antalet examinationer.

I takt med att alltmer skolarbete flyttar från lektionerna till hemmet blir föräldrarnas utbildningsbakgrund en avgörande faktor. Elever från resursstarka familjer får ett försteg, menar Göran Nygren och varnar för en utveckling där segregationen i samhället och barns och ungdomars ojämlika livschanser förstärks.

– Min studie visar att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag, säger han.

Fokus flyttas från lärande till prestation

Göran Nygren beskriver en skolvardag genomsyrad av examinationer och betyg. Han ser tydliga tecken på stress hos både lärare och elever.

– De samtal jag haft med många lärare visar att de blir stressade av att försöka hinna med sin kursplan och att hela tiden ha arbetsmoment som bygger på bedömning. Det flyttar fokus från kunskaper och lärandet till prestation och betygssättning.

De skriftliga uppgifterna finns framför allt i ämnena svenska och SO, men också en hel del i NO. Göran Nygren är bekymrad över det han ser som en akademisering av elevernas självständiga arbeten.

– Vi behöver ha en diskussion om vilken typ av skolarbete som är lämpligt för vilket stadium och vilken årskurs.

"Förödande utveckling"

Hans studie visar också att elevernas lust för lärande och bildning har minskat.

– I början av perioden var det fler elever som tyckte att vissa ämnen var jätteroliga och uttryckte en lust för att lära sig mer. I dag har eleverna ett mycket mer instrumentellt förhållningssätt till skolan.

Är inte lärarna tillräckligt bra på att få eleverna att känna studieglädje?

– Lärarna gör nog vad de kan, snarare är det så att de räddar den svenska skolan. Både lärare och elever är fångade i ett skolsystem som har sin egen logik och kretsar kring prestation, examinationer och betyg.

Hur hoppas du att din avhandling kommer att användas?

– Jag vill att politikerna på nationell nivå reflekterar över vårt skolsystem, hur det fungerar och vilka effekter det får för elever och lärare – och för bildningen och lärandet i sig. Jag menar att det här är en förödande utveckling både på individnivå och för samhället. Hur ska vi kunna vara en kunskapsnation när vi har ett så instrumentellt förhållningssätt till kunskap och lärande? Vi behöver ge utrymme för ett lustfyllt lärande och perspektivet att kunskaper och bildning är både viktigt och roligt.

Här hittar du avhandlingen: "Jag vill ha bra betyg – en etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker"

LÄS ÄVEN

Tio vanliga lärardilemman – vad säger lagen?

Elever i utsatt område positiva till sin skola

Forskaren: Elever får inte lära sig att njuta av skönlitteratur i skolan

Så mycket tjänar ämneslärare där du bor