Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler
Forskning En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.
Många har bilden av fysik som ett ganska svårt och otillgängligt ämne. Antingen har man talang för det eller så har man det inte.
Den tanken leder fel, anser Anna Danielsson, professor i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.
– Däremot är det ett ämne där man som elev behöver bli uppmärksammad på att det finns olika sätt att engagera sig vid sidan av den vanliga undervisningen, säger hon.
"Typiska fysikstudenten"
Med hjälp av djupintervjuer med ett tjugotal studenter har Anna Danielsson och några forskarkollegor skaffat sig en bild av studenternas väg till fysikstudier på högskolenivå. Vad gjorde att de intresserade sig för ämnet i grundskolan och gymnasiet och sedan fortsatte till akademiska studier? Anna Danielsson är särskilt intresserad av drivkraften hos de studenter som inte har en akademisk bakgrund.
Det kan vara studenter med arbetarklassbakgrund eller utländsk bakgrund. Kvinnor hör också till de underrepresenterade grupperna inom naturvetenskaplig utbildning.
– Vi har ofta en ganska smal bild av vem en naturvetare är. Den typiska fysikstudenten är en svensk man med akademisk bakgrund, säger Anna Danielsson.
Studenter utan akademisk bakgrund – som inte haft så starkt stöd hemifrån i grundskolan och på gymnasiet – hittar ofta till högskolestudier genom att engagera sig i olika typer av organisationer, som till exempel Unga forskare. De har ofta deltagit i sommarskolor och har under gymnasieutbildningen fått möjlighet att besöka forskningsinstitut.
– Eleverna har ofta blivit uppmuntrade och erkända av sina lärare. Det är viktigt att lärarna visar vilka möjligheter som finns att förkovra sig utanför skolan, säger Anna Danielsson.
Yrkeselever hittar sammanhang på nätet
Hon framhåller att undervisningen i fysik också kan göras mer tillgänglig genom att lärarna ser till att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet så att alla elever vågar diskutera och delta i samtal.
– Man kan även arbeta med att föra in ämnesinnehåll som handlar om genus och jämlikhet i fysiken. Det kan hjälpa eleverna att se att det inte bara handlar om dem som individer utan om förväntningar från lärare om vem som är en typisk fysikstudent.
En annan iakttagelse Anna Danielsson gjort är att killar som bor på landsbygden och går yrkesprogram på gymnasiet ofta hittar sammanhang på nätet där de kan utveckla sitt intresse för fysik och andra naturvetenskapliga ämnen.
– För den som inte har så många kontakter kan det vara en viktig väg. De lyssnar på föreläsningar på Youtube eller deltar i olika programmeringssammanhang online.
Anna Danielsson är själv en naturvetare med ovanlig bakgrund. Hennes mamma arbetade inom äldreomsorgen och hennes pappa på ett pappersbruk. Att hon skulle läsa grundutbildningen i fysik efter gymnasiet var inte självklart.
– Bra lärare och det faktum att min mamma hade gått natur på gymnasiet och kunde hjälpa mig med matematiken har varit viktigt för mig, säger hon.
Här kan du läsa mer om Anna Danielssons forskning.
LÄS ÄVEN
Hon vill att ny teknik problematiseras mera
Så kan man jobba med högpresterande elever i matten
