Därför är ämnesspråket i fysik så viktigt

För att lära sig fysik behöver elever också kunna prata om fysik. Särskilt gäller det med ett annat språk än svenska som modersmål, konstaterar forskaren Camilla Håkansson.

– Det är viktigt att kunna kommunicera sina ämneskunskaper. När man gör det förstår man förhoppningsvis bättre vad man lärt sig, säger hon.

I sin avhandling undersöker Camilla Håkansson hur ämneslitteracitet, alltså förmågan att läsa, skriva och kommunicera inom olika skolämnen, hänger samman med elevers kunskapsutveckling i ämnena svenska som andraspråk och fysik i årskurs nio.

– I fysik handlar det mycket om ämnesrelaterade begrepp. Språket är väldigt koncentrerat och märks till exempel genom att texter och nationella prov bygger upp resonemang i flera led, säger hon.

Kopplingen måste vara tydlig

I svenska som andraspråk blir ämneslitteraciteten svårare att urskilja. Det är inte så klara gränser mellan vad som är ämneskunskaper och vad som är språk.

– I svenska som andraspråk handlar ämneslitteracitet till exempel om att lära sig ett metaspråk för att kunna tala om språket. Det kan också handla om att tala om skönlitteratur och litterära begrepp.

Som underlag för sin studie har Camilla Håkansson använt nationella prov för niondeklassare i fysik och svenska som andraspråk. Hon har också studerat hur ämneslitteracitet kan användas i undervisningen när lärare i de två ämnena samarbetar.

I sin avhandling pekar Camilla Håkansson även på att lärare kan samarbeta för att stärka elevers utveckling av både språk- och ämneskunskaper. Hon visar bland annat att samarbete mellan en språklärare och en fysiklärare, om argumenterande texter och kärnkraft, gav eleverna både språkliga och ämnesspecifika verktyg för att klara sina skoluppgifter.

– För att kunskapsutveckling ska ske måste kopplingen mellan ämnesinnehåll och språk vara tydlig. Lärare som skiftar mellan språkliga och ämnesmässiga aspekter kan skapa en mer effektiv inlärningsmiljö för eleverna.

Behövs språkliga inslag

Camilla Håkansson framhåller att ämneslitteracitet är något som elever utvecklar under skolgången. Språket blir mer utvecklat och mer specifikt ju längre upp i årskurserna de kommer.

Hon är utbildad gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och tyska, men har sedan 2011 arbetat som adjunkt i svenska som andraspråk på Göteborg universitetet.

– En språklärare är utbildad i att förklara språk, medan en fysiklärare inte är det i samma utsträckning. Men även om man inte har utbildning i språk så behöver man vara öppen för språkliga inslag i sin undervisning, säger hon.

Extra viktigt är det för den grupp elever som varit ganska länge i Sverige men som fortfarande har svårigheter med språket, menar Camilla Håkansson.

– För att elever som lär sig skolans ämnen på ett andraspråk ska kunna förstå och uttrycka ämneskunskaper på ett nyanserat sätt behöver undervisningen anpassas.

Väldigt specifikt ämnesspråk i fysik

Hon ser gärna att frågor om litteracitet och ämneslitteracitet får mer utrymme i lärarutbildningarna.

– Blivande lärare behöver ha det här tankesättet med sig när de kommer ut och jobbar i skolan. Ämneslitteraciteten behövs så att eleverna lättare kan ta till sig ämneskunskaperna, säger Camilla Håkansson.

Att Camilla Håkansson valde att jämföra svenska som andraspråk med fysik var till viss del en slump. På den skola där hon gjorde sin datainsamling för avhandlingsarbetet pågick en fortbildning där lärare samarbetade över ämnesgränserna och då var det en fysiklärare som samarbetade med en kollega i svenska som andraspråk.

– Valet visade sig bra då ämnesspråket i fysik är väldigt specifikt, koncentrerat och fyllt av ämnesrelaterade begrepp. Det innebär också extra svårigheter för andraspråkselever, säger Camilla Håkansson.

LÄS ÄVEN

Så klarar elever fysikuppgifter – utan att förstå ämnet

Svalt intresse för stor satsning på matte, NO och teknik

Analogier gör kemin tydligare

Nya siffror: Andelen F ökar i alla NO-ämnen