Charlottas forskning ska lyfta teknikämnet

Charlotta Nordlöf lägger i mitten av december fram sin avhandling vid Linköpings universitet.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Forskaren Charlotta Nordlöf har tagit fram ett verktyg som hjälper tekniklärare att analysera vad kunskap i teknik är och vad eleverna behöver lära sig.
– Lärarna måste vara medvetna om att de val de gör påverkar undervisningen, säger hon.

Tekniklärare är ovana vid att prata om lärarrollen och får ofta sämre möjligheter att mötas och diskutera gemensamma angelägenheter än lärare i andra ämnen, konstaterar Charlotta Nordlöf, som i mitten av december lägger fram sin avhandling vid Linköpings universitet.

– I mina studier såg jag att många lärare tycker att det är svårt att sätta ord på vad kunskap är i teknikundervisningen. Får de inte träna på det är det inte så konstigt att det år svårt, säger hon.

Utvecklat ett nytt verktyg

I sin avhandling undersöker hon grundskollärares attityder till teknikämnet och deras syn på teknisk kunskap. Charlotta Nordlöf utvecklar också ett ramverk för kunskap i teknikundervisning. Hon beskriver det som en modell eller ett verktyg för att kunna strukturera och förstå kunskap i teknik.

– Det kan användas för att planera och utvärdera undervisningen i teknik. Det kan till exempel hjälpa lärarna att få syn på något man missar, eller inte får med så ofta i undervisningen. Jämförelser mellan olika läromedel är ytterligare ett användningsområde, säger Charlotta Nordlöf.

Som exempel på hur ramverket kan användas i praktiken tar hon två lärares olika sätt att undervisa i programmering. Den ena fokuserar på att lära eleverna förstå varenda liten punkt i koden. Den andra beskriver på ett övergripande sätt betydelsen av programmerade självkörande bilar.

– Det blir helt olika typer av lektioner beroende på vilken kunskap man har i fokus.

Utgår från lärarnas perspektiv

Charlotta Nordlöf utbildade sig först till högskoleingenjör, men hade svårt hitta jobb och började istället vikariera som lärare. Hon tyckte om att undervisa, kompletterande sina studier med lärarbehörighet och jobbade sedan i många år som lärare på teknikprogrammet i Norrköping. Hon är noga med att utgå från lärarperspektivet i sin forskning.

– Det känns viktigt för mig att göra lärarnas röst hörd för att på det sättet förstå ämnet bättre.

Charlotta Nordlöf konstaterar att mycket har hänt med teknikämnet under de år hon arbetat med sin avhandling. Inte minst har ämnet numera 200 timmar i timplanen.

Möjligheten att variera undervisningen är stor, menar hon och framhåller att teknikämnet lämpar sig extra mycket för att knyta an till aktuella frågor. När hon nyligen mötte lärare som berättade om sin undervisning utgick en av tekniklärarna från situationen i Ukraina.

– Han pratade om infrastruktur och att Ryssland siktar in sig på att förstöra broar, järnvägar och industrier. Det kan vara en bra ingång för att eleverna ska förstå betydelsen av teknik, säger Charlotta Nordlöf.

LÄS ÄVEN

Skolverkets svar på hårda programmeringskritiken

Elever har svårt att koppla kodning till vardagsteknik

It-företag programmerar om mattelärare

Forskare kritiserar Skolverkets otydlighet kring programmering

Jag är väktare och eleverna är fast i min sal