Bristerna i klassrummen som ställer till det för mattelärare
”Lärarna försöker göra det bästa av situationen eftersom de vill leverera så bra undervisning som möjligt. Men anpassningen tar ofta tid och inkräktar på lektionen”, säger forskaren Magnus Fahlström, till höger.
Forskning
Den fysiska miljön spelar stor roll för hur mattelärarna utför sitt arbete, visar Magnus Fahlström i en ny avhandling.
– Är det bullrigt och trångt får eleverna sitta tysta och räkna i matteboken. Då kan lärarna inte genomföra en så rik undervisning som de vill, säger han.
Hur klassrummet är utformat kan både vara ett hinder och en möjlighet för undervisningen i matematik och andra ämnen, slår forskaren och förre matteläraren Magnus Fahlström fast i den avhandling han nyligen lade fram vid Högskolan Dalarna.
– Forskningen visar att det är gynnsamt för lärandet att elever får samarbeta om matteuppgifter och sedan prata om lösningarna i helklass. Men det ställer krav på bland annat akustiken och att det finns tillräckligt med plats i klassrummet, säger han.
Tre olika situationer
De iakttagelser Magnus Fahlström gjort gör att han kopplar kvaliteten i den fysiska undervisningsmiljön till tre typer av undervisningssituationer.
- Är kvaliteten tillräcklig kan lärare använda hela sin undervisningsrepertoar.
- Har den fysiska miljön brister kompenserar lärarna dem genom att justera den undervisningsaktivitet de hade planerat.
- Om miljön är så dålig att det skulle gå åt mycket tid för att kompensera bristerna väljer lärare ofta att undvika en viss typ av aktivitet helt och hållet.
– Kanske har lärarna på en skola fått mycket fortbildning för att undervisa på ett visst sätt. Men det förutsätter ju att det finns en fysisk miljö där de kan utföra undervisningen, säger Magnus Fahlström.
I avhandlingen resonerar han kring att lärare ofta tar ett eget ansvar för den fysiska skolmiljön. Om akustiken är dålig kan de till exempel ta med sig ljudisolerande väggbonader eller låta känsliga elever lyssna på musik i hörlurar.
– Lärarna försöker göra det bästa av situationen eftersom de vill leverera så bra undervisning som möjligt. Men anpassningen tar ofta tid och inkräktar på lektionen.
Relevant för fler ämnen
Magnus Fahlström framhåller att lärare ofta är underrepresenterade i de grupper som styr designprocessen vid ombyggnad eller nybyggnad av skolor. Deras synpunkter och erfarenhet av olika fysiska skolmiljöer är en underutnyttjad källa till kunskap.
Att det är den fysiska miljöns betydelse för matematikundervisning han studerat beror mest på att matte är det ämne han själv undervisat i och känner sig mest hemma med. Men av de fyra delstudierna i avhandlingen är det en som har ett bredare perspektiv.
– Tre är mer specifikt inriktade på matteundervisning, men även de vara relevanta för andra ämnen, säger Magnus Fahlström.
LÄS ÄVEN
Självförtroendet som gör matteelever mer aktiva
Lennart, 83, har skrivit 300 matte- och fysikböcker
