Bråk i matematiken ställer till det för blivande lärare
”Om grundlärare har begränsade kunskaper i bråk påverkar det elevers prestationer”, konstaterar forskaren Anne Tossavainen, till höger.
Forskning
Många blivande grundlärare har begränsade kunskaper om bråk, visar en ny avhandling.
– Lärarutbildningen behöver ge lärarstudenterna en mer heltäckande pedagogisk kunskap om bråk, säger Anne Tossavainen forskare vid Luleå tekniska universitet.
Bråk är ett centralt område i skolmatematiken eftersom det är kopplat till flera olika matematiska innehåll. Ändå är det många blivande grundlärare som har begränsade kunskaper om bråk, både när de kommer till lärarutbildningen och när de tagit sin examen och börjar undervisa i matematik. Det visar Anne Tossavainen, forskare vid Luleå tekniska universitet, i den avhandling hon lade fram tidigare i sommar.
– Kunskaper om bråk påverkar förståelsen av annat matematiskt innehåll. Bråk är bland annat en hjälp för att förstå procent och lägger grunden för algebraiska resonemang, säger hon.
Eleverna börjar lära sig bråk redan i årskurs ett och behöver kunskaperna för att förstå matematik när de går vidare till högre årskurser.
Negativa attityder hänger kvar
Den enkät och de intervjuer med lärarstudenter Anne Tossavainen har som grund för sitt avhandlingsarbete, visar att blivande grundlärare som fått en negativ bild av matematik när de själva gick i skolan kan ha kvar den bilden när de gått genom lärarutbildningen.
– De negativa attityderna visar sig till exempel genom att de gärna skulle undervisa i ett annat ämne om det var möjligt att välja bort matten. Det kan skapa en osäkerhet som gör att de inte klarar av att gå på djupet i bråkundervisningen.
Vilka konsekvenser kan det här leda till för eleverna?
– Om grundlärare har begränsade kunskaper i bråk påverkar det elevers prestationer. Fokuserar läraren bara på några aspekter av bråk så missar eleverna andra viktiga delar av matten.
Grundlärare med bristfälliga kunskaper om bråk skapar också problem för kollegor som möter eleverna senare under skolgången.
– Ämneslärare i matematik får det jobbigt om de märker att eleverna inte kan den del av matten som de borde lärt sig redan i femman eller sexan, säger Anne Tossavainen.
Utvecklat ett eget ramverk
Hon hoppas att hennes forskningsresultat kan användas i lärarutbildningen för att stärka blivande lärares matematiska läraridentitet och att medvetenheten ökar om lärarstudenters svårigheter i bråk. Som en del av avhandlingsarbetet utvecklade hon ett ramverk som hon använde för att analysera lärarstudenters konceptuella förståelse av bråk.
– Ramverket kan även användas i lärarutbildningen. Förhoppningsvis kan det hjälpa grundlärare att bli säkrare i bråkundervisningen.
Anne Tossavainen har en bakgrund som grundlärare och ämneslärare i Finland. Där var hon också lärarutbildare och arbetade under 14 år i en övningsskola kopplad till lärarutbildningen på Östra Finlands universitet. Därefter fortsatte hon som lärarutbildare i Sverige innan hon 2019 började sin forskarutbildning vid LTU.
Bristande kunskaper i bråk bland blivande grundlärare förekommer i båda länderna, framhåller Anne Tossavainen.
– Resultaten i min avhandling hade nog varit desamma även om jag utfört min undersökning i Finland, säger hon.
LÄS ÄVEN
Ny rapport: Prestationsgapet i matte bara växer
Persson: Sluta tvinga yrkeselever räkna matte de inte behöver
Här avgör behoven vilken mattegrupp eleverna hamnar i