Många skolor är dåligt förberedda för digitala NP

I höst är det premiär för de nationella proven i digital form. Men långt ifrån alla skolor är redo inför övergången som tar fart på allvar vårterminen 2025.

– Vi har sett att många huvudmän och skolor ännu inte har de tekniska förutsättningarna på plats. Därför kommer vi att erbjuda ersättningsprov i pappersformat under en övergångsperiod, säger Marcello Marrone, projektledare för Skolverkets arbete med regeringsuppdraget att göra proven digitala.

De tekniska lösningarna saknas för många

I höstas skickade Skolverket ut en enkät till rektorer på skolor med årskurs 6 för att få en bild av hur de låg till i sina förberedelser inför de digitala bedömningsstöd som ska genomföras nu under våren. Cirka hälften av de som svarade uppgav att de hade för avsikt att genomföra det frivilliga stödet, men många saknade tekniska lösningar för att klara övergången.

Det var också många som inte gjort Skolverkets tekniska verifieringstester, där man bland annat kan testa att logga in i provplattformen och prova sin förmåga att överföra uppgifter digitalt.

– För att komma in i provplattformen måste skolpersonal ha e-legitimation med flerfaktorsidentifiering. Det är ganska många som inte nått dit, men lägger man manken till kan man komma i kapp, säger Marcello Marrone.

Även när det gäller inloggningen finns en lösning under en övergångs­period i form av Eduid, en tjänst med stöd för e-legitimation som Vetenskapsrådet/Sunet ansvarar för.

Har alla elever det digitala kunnande de behöver för att genomföra de nationella proven?

– Det är huvudmannens ansvar att säkerställa att elever och skolpersonal har den digitala kompetens de behöver. Det innebär bland annat att eleverna ska vara vana vid att arbeta med den digitala enhet som används vid provtillfället.

Sedan januari i år kan skolorna genomföra demoprov för att bekanta sig med Skolverkets provplattform. De kan även använda provplattformen för att göra övningsprov, som är mer ämnesinriktade än demoproven.

Prim-gruppen på Stockholms universitet ansvarar för utformningen av de digitala nationella proven i matematik i årskurserna 6, 9 och kurs 1 på gymnasiet.

– Under våra förberedelser har vi sett att det finns vissa uppgifter där det är bättre för eleverna att redovisa sina beräkningar på papper. Därför väljer vi att ha en provdel där de får uppgifterna digitalt men gör sina lösningar på papper, säger Samuel Sollerman, föreståndare
på Prim.

Samma förutsättningar med inbyggda hjälpmedel

Första digitala provet i matematik publiceras hösten 2025. Trots utmaningarna ser Samuel Sollerman flera fördelar med digitaliseringen. En är att det digitala formatet gör det möjligt att pröva delar i kurs- och ämnesplanen som tidigare varit svåra att pröva. Digitaliseringen underlättar också olika former av interaktivitet.

– Ett exempel på en interaktiv undersökande uppgift är att man kan koppla matematiska frågeställningar till olika geometriska figurer som eleven kan dra och tänja i.

Automatisk bedömning och rättning innebär en tidsbesparing för lärarna, bland annat då arbetet kan delas upp så att flera lärare tar varsin begränsad del.

Tidigare har eleverna kunnat använda egna miniräknare och andra digitala verktyg under provet. I det digitala systemet finns hjälpmedlen inbyggda.

– Det gör att alla får samma förut­sättningar, säger Samuel Sollerman. 

LÄS ÄVEN

Debatt: Orimligt att NP i matte görs efter gymnasieansökan

Så får vi fler tjejer att välja teknik

Hur peppar du elever som riskerar att få betyget F?

Lärarprofiler prisades på matematikbiennalen