Pandemin slog hårt mot matematikundervisningen

Frånvaro, restriktioner och undervisning på distans påverkade kunskapsutvecklingen under pandemin. När Skolverket nu presenterar sin slutredovisning till regeringen är matematiken ett av de ämnen som tagit mest stryk.

– Eleverna har inte fått samma förutsättningar för lärande under pandemin och skolans kompensatoriska uppdrag har försvårats. Det har särskilt drabbat elever med stödbehov, mindre gynnsamma socioekonomiska hemförhållanden eller med annat modersmål än svenska, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Hur väl passar matematik för undervisning på distans?

– Vår slutsats är att det är svårt att bedriva matematikundervisning på distans. Dels behöver många elever individuellt stöd från läraren, vilket är svårt att få till på distans. Dels främjas elevers lärande i matematik av att de kan ha en interaktion med varandra och hjälpas åt med att diskutera och lösa olika matematiska problem, vilket också försvåras när undervisningen är på distans. Till saken hör också att det finns en hög andel icke-behöriga matematiklärare och att bedriva undervisning på distans ställer högre krav på lärarens kompetens och erfarenhet.

Förstärkte utmaningar

Peter Fredriksson påminner om att matematik är ett ämne som elever ofta har problem med även när det inte är pandemi.

– I vår uppföljning ser vi att pandemin förstärkte de utmaningar skolan och elever har också i vanliga fall. Undervisningen i matematik är ett exempel på det.

Finns det skäl att se över den stora mängden stoff i matematikkurserna för att göra det lättare att ta igen missade kunskaper på grund av frånvaro?

– Det finns inga planer på att justera det centrala innehållet i matematikämnets kursplaner. Inte som en åtgärd för att hantera pandemins effekter och inte heller som ett sätt att komma till rätta med de problem vi ser också i vanliga fall.

Planerar Skolverket några särskilda åtgärder för att underlätta för elever att ta igen mattekunskaper som gått förlorade under pandemin?

– Det viktiga är att man fortsatt följer upp elevers lärande och kunskaper på lokal nivå. Pandemins effekter ser olika ut som en följd av att smittspridningen såg olika ut i landet. Skolor och lärare hade olika kompetens och förmåga att hantera de omställningar som pandemin medförde och skolor hade och har olika elevgrupper med olika förutsättningar och behov.

Bör bedömas i normalläget

Några insatser på nationell nivå är inte aktuella, enligt Peter Fredriksson. Istället måste huvudmän och skolor på lokal nivå vidta åtgärder utifrån de resultat som uppföljningar och bedömningar visar.

– Skolverket erbjuder olika stödjande insatser för matematikundervisningen utifrån behov, men inte specifikt utifrån pandemins effekter.

I sin rapport skriver myndigheten: “Den bild som lärare beskrivit av kunskapstappet i matematik behöver vägas mot att det under läsåret 2021/22 införts nya ämnesplaner i gymnasieskolans matematik. Förändringen innebär ett större steg från grundskolans matematik till gymnasieskolan – i en situation då elevernas förkunskaper från grundskolans matematik dessutom alltså beskrivs vara lägre än normalt.

Ger inte erfarenheterna från pandemin er anledning att se över de nya ämnesplanerna i matematik?

– Ämnesplanerna följs upp kontinuerligt. Det som nu är aktuellt är en förändring av gymnasiets samtliga ämnesplaner utifrån att elever framöver ska få ämnesbetyg och inte kursbetyg. Det är svårt, för att inte säga olämpligt, att i samband med en kris dra några slutsatser om ämnesplanernas innehåll. Ämnesplanernas giltighet och relevans bör bedömas och värderas i ett normalläge, alltså när undervisning kan planeras, genomföras och följas upp utan att hänsyn behöver tas till de effekter en pandemi får på undervisningen, säger Peter Fredriksson.

LÄS ÄVEN

Matteresultaten störtdyker på nationella proven

Stora brister i skolornas kemisalar

Inger stärker eleverna och höjer matteresultaten

Persson: Varför kan eleverna ingen matte när de kommer till oss?