Nya siffror: Underkända i sexan – klarar inte högstadiet

Färsk statistik från Skolverket pekar på fortsatta problem med att elever inte klarar att höja sina underkända betyg under högstadiet.

– Matte sticker ut, men vi ser motsvarande problem även i engelska, svenska och svenska som andraspråk, säger Pernilla Sundström Fast, enhetschef, Skolverkets för- och grundskoleenhet.

Hälften (50,8 procent) av de elever som fick betyg F i matematik i årskurs sex vårterminen 2020 hade F även som slutbetyg i matematik i årskurs nio vårterminen 2023. Det motsvarar nästan 5 500 elever.

Varför är det så svårt att vända utvecklingen?

– Allra viktigast för att lyckas med det är att huvudmannen har koll på sin statistik och tar reda på vilka elever det handlar om, säger Pernilla Sundström Fast.

Man måste titta på de strukturella förutsättningarna på skolan och gå tillbaka några år för att se hur de har utvecklats, betonar hon.

– Finns det behöriga lärare? Behöver de kompetensutveckling? Har skolan tillgång till specialpedagoger och annan elevhälsa?

Faktorn som har stor betydelse

Sverige behöver bli bättre på att rekrytera lärare med lång erfarenhet till socialt utsatta områden, understryker Pernilla Sundström Fast.

– Vi vet att huvudmännen haft svårt att rekrytera de mest kompetenta lärarna till de områden där det finns störst utmaningar. Skillnaderna mellan de högpresterande och de lågpresterande eleverna ökar.

Lärare med luckor i sin behörighet kan delta i Lärarlyftet eller någon annan kompetensutveckling som Skolverket erbjuder.

– Du behöver också gå in och titta på varje elevs individuella förutsättningar. Även där kommer du att hitta en solfjäder av olika orsaker. Vi vet till exempel att elevernas socioekonomiska bakgrund har en enormt stor betydelse, säger Pernilla Sundström Fast.

LÄS ÄVEN Ny studie: Sämre resultat för elever med fortbildade lärare

Av elever som fick betyg F i engelska i årskurs sex vårterminen 2020 hade 39,2 procent även F som slutbetyg i årskurs nio, tre år senare. I ämnet svenska var motsvarande andel 33,5 procent och i svenska som andraspråk 40,5 procent.

Matteläraren: Elever får inte stöd i tid

Nicklas Mörk, mattelärare på Fröviskolan i Lindesberg, är inte förvånad över att andelen elever med betyget F inte förändras mer mellan sexan och nian. Han ser två förklaringar:

– Alldeles för få elever som hamnat i svårigheter får stöd i tid, till exempel i form av undervisning av en speciallärare. Det särskilda stödet minskar ofta i årskurs sju och åtta jämfört med tidigare, för att sedan intensifieras i årskurs nio när slutbetygen är i antågande, säger han.

I stället får eleverna kosmetiskt stöd i form av extra anpassningar som enbart förlänger vägen till riktigt stöd, menar Nicklas Mörk.

Den andra anledningen är betygssystemet i sig.

– Det finns helt enkelt elever som aldrig kommer att uppnå det som på lokal nivå bedöms motsvara formuleringarna för betyget E i betygskriterierna i årskurs sex och årskurs nio. I vårt målstyrda system är andelen elever som i årskurs nio inte är behöriga till gymnasieskolans program relativt konstant över tid.

Nicklas Mörk tycker att det är dags att överge betygssystemet och i stället införa betyg som normeras eller modereras nationellt.

– Inte minst för att dagens system leder till godtyckliga gränser mellan olika betyg på grund av lärares olika tolkningar och förståelse för betygskriterierna, säger Nicklas Mörk.

LÄS ÄVEN

De tar stor hänsyn till NP – kritiseras av kommunen

Ny studie: Sämre resultat för elever med fortbildade lärare

Lärarilska mot friskolans metod för att få elever godkända i matte

Elever skolkar från NP för att skydda sina betyg

NP-resultaten i mattekurs störtdök – men inte betygen