Nya siffror: Andelen F ökar i alla NO-ämnen

Andelen niondeklassare som inte klarar godkänt i naturvetenskapliga ämnen ökar, visar Skolverkets betygsstatistik. I både fysik och kemi fick 8,5 procent av eleverna som lämnade grundskolan i våras betyget F – den största andelen sedan de första niorna gick ut med nuvarande betygsskala 2013.

– Det finns många elever med ett intresse för naturvetenskap och teknik, men de lockas inte av den naturvetenskap som skolan lär ut, säger Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

En del av förklaringen tror han kan vara att undervisningen i naturvetenskap i hög grad bygger på memorering av fakta.

– Det tycker många elever är träligt. Men om skolan lyckas kombinera faktamemorering med att belysa samhällsproblem med naturvetenskapligt innehåll, till exempel klimatfrågor och kärnkraft, skulle det kunna öka intresset. Att lära sig mer om hur forskare inom naturvetenskap arbetar kan också öka elevernas intresse.

Andelen F ökar även i biologi och teknik

Skolverkets statistik visar även att andelen F i biologi i våras var 7,4 procent, den sämsta noteringen sedan 2017. I teknikämnet var motsvarande andel 5,2 procent, den lägsta siffran sedan 2013.

– När lärarnas betygsättning följer de nationella proven kan betygen åka upp och ner. De senaste åren har trycket ökat på lärarna att följa provresultaten. Det kanske kan ligga bakom den här nedgången, säger Anders Jönsson.

För att fånga en bredare grupp elever behöver skolans NO-undervisning se annorlunda ut än idag, menar han och konstaterar samtidigt att det inte finns några tydliga strategier för hur utvecklingen ska vändas.

– Det finns många elever med ett intresse för naturvetenskap och teknik, men de lockas inte av den naturvetenskap som skolan lär ut. Här finns ett glapp.

Dessutom behöver bilden av naturvetaren som en äldre herre i vit rock nyanseras, betonar Anders Jönsson.

– Det är viktigt att ge eleverna en bredare bild. Kvinnor och män, unga och gamla – naturvetare finns i alla kategorier, säger han.

Ointresserade elever ett stort problem

För några år sedan visade en Timss-rapport att 72 procent av de svenska åttondeklassarna har lärare i matematik som anser att undervisningen begränsas av att eleverna saknar intresse, stör eller uteblir från lektionerna. För NO-ämnena var motsvarande siffra 65 procent.

Ungdomars attityd till naturvetenskap var även temat i en doktorsavhandling med titeln ”Viktigt – men inget för mig” som Magnus Oskarsson, docent i naturvetenskapernas didaktik vid Mittuniversitetet, lade fram för drygt tio år sedan.

– Det verkar stå sig. Tilltron till vetenskap är stark och vid pandemier och kriser är det till vetenskapen man vänder sig. Men för att det ska bli personligt relevant krävs att det handlar om en själv eller om större frågor och framtiden, menar han.

Skolans undervisning i naturvetenskap och matte upplever många elever som svår och tråkig.

Hur kan undervisningen ändras så att den blir mer relevant och intressant för eleverna?

– I våra studier ser vi en stor skillnad mellan olika klasser och skolor i hur eleverna upplever naturvetenskap. I vissa skolor väcks elevers intresse och vilja till aktivitet kring frågor som rör naturvetenskap och miljö. I andra lyckas man inte med detta och det verkar inte bero på skolornas meritvärde eller socioekonomisk bakgrund.

Vad är det vissa skolor gör som väcker elevernas intresse?

– De lyckas utveckla elevernas tilltro till den egna förmågan. De lyckas också använda det omgivande samhället, aktuella frågor och digitala resurser med koppling till naturvetenskap och teknik i sin undervisning.

Andra skolor har fortfarande lång väg att gå för att få till en undervisning som väcker elevernas intresse, trots de senaste årens satsningar på bland annat NV-lyft och mer undervisningstid.

– Vägen till helvetet kan vara kantad av goda föresatser. Fragmentiseringen kvarstår och tid till reflektion och att koppla undervisningen till världen utanför klassrummet verkar brista, säger Magnus Oskarsson.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Flickornas betyg rasar i matte

Svalt intresse för stor satsning på matte, NO och teknik

NO-undervisningen har fastnat i en akademisk tradition

Så får vi fler tjejer att välja teknik