Ny hård mattekritik mot betygsreformen
Betyg Kritiken växer mot förslaget att skapa ett gigantiskt matematikämne på gymnasiet. Många lärare befarar att eleverna kommer välja bort högre kurser för att inte riskera sänkta betyg. Trots att deras farhågor bekräftas av Skolverkets egen betygsstatistik står myndigheten på sig.
Skolverkets förslag att skapa ett sammanhållet matematikämne som omfattar totalt 400 poäng – uppdelat i fyra nivåer om 100 poäng vardera – när ämnesbetyg ersätter kursbetyg på gymnasiet är nu ute på remiss. Bland mattelärare väcker det starka reaktioner.
– Jag är orolig och ser en risk att elever av taktiska skäl kommer att välja bort att läsa högre matematikkurser eftersom de är måna om sina betyg, säger Johan Bergström, lärare i matematik på Wisbygymnasiet i Visby.
Han är en av många kollegor som uttrycker sina farhågor mot förslaget i sociala medier, bland annat i Facebookgruppen Matematikundervisning.
– Grundproblemet med ämnesbetygsreformen är att man nu övergår till ämnesbetyg samtidigt som vi fortsätter ha en kursutformad gymnasieskola med stora valmöjligheter för eleverna. På de studieförberedande programmen har eleverna en plan för sin fortsatta utbildning och då är det viktigt för dem att få höga betyg. Det gör att de inte kommer att välja avancerade matematikkurser för att inte riskera att sänka betyget om det går dåligt i den sista kursen.
"Urholkar deras kunskaper"
Johan Bergström tar samhällsvetenskapliga programmet som exempel. Där ingår matematik 1b och matematik 2b som obligatoriska delar. De elever som är intresserade och tror att de har nytta av ämnet kan också välja matematik 3b. Om det går dåligt i 3b är det i dagens system bara den kursen som drar ner medelbetyget.
– Men i det nya förslaget kommer alla poäng att drabbas i betyget om det går dåligt i matematik 3b-kursen. Jag är orolig för att många elever bara kommer att läsa två år matematik istället för tre år och att man på det sättet urholkar deras kunskaper. Jag förstår inte varför Skolverket går den här vägen.
Vilket upplägg hade du velat se istället?
– Jag tycker att det fungerar bra som det är idag. Visst ser jag att elever är stressade och mår dåligt, men jag tror inte att den kursutformade gymnasieskolan är anledningen till det. Jag ser inte att ämnesbetygsreformen kommer att minska stressen hos eleverna.
Vilka följder kan det få för elevernas fortsatte studier?
– Vi tappar kompetens. Färre elever kommer att rikta in sig på högskolestudier med matematik. Målet skulle vara att skapa en gymnasieskola där man fokuserar mer på lärande och mindre på att bli bedömd och hela tiden nå betyg. Jag tycker att förslaget som det ser ut nu riskerar att skapa nya problem snarare än att lösa gamla, säger Johan Bergström.
Problemet sticker ut i matte
Skolverket bekräftar att det med förslaget finns en tydlig risk att mattebetygen kommer att sjunka ju mer avancerade nivåer eleverna väljer.
– Historiskt ser vi att matematik är ett ämne där betygen sjunkit mer än i andra ämnen. Det gör att vi har en speciell problembild med just matten, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.
Att problemet verkligen sticker ut i matematik understryks också av myndighetens egen statistik som visar hur mycket den genomsnittliga betygspoängen faktiskt rasar från kurs till kurs. I a- och b-spåret sjunker den i genomsnitt med mer än ett betygssteg mellan varje kurs, medan den i c-spåret minskar med knappt ett betygssteg från 1c till 3c.
I Skolverkets konsekvensutredning står det: "Om nivåbetyg utvecklas på liknande sätt i en ämnesutformad utbildning kommer alltså många elever som läser nivå 3b att få ett ämnesbetyg som ligger två steg under det nivåbetyg de fick efter nivå 1b."
Skiljer sig matte från övriga ämnen i det här avseendet?
– Ja, där är en negativ utveckling av betygen på de högre nivåerna tydligare. Det finns en viss liknande tendens i engelskan – som också har flera kurser som bygger på varandra – men den är inte lika stark. I engelskan har inte heller diskussionen uppstått på samma sätt. Min tolkning är att det har varit mer eller mindre självklart att se engelskan som ett sammanhållet ämne som fungerar bra med ämnesbetyg, säger Torun Rudin.
Varför föreslår ni den här konstruktionen trots vetskapen om att betygen sjunker så kraftigt?
– Ett grundläggande syfte med reformen är att ge elever möjlighet att läsa ett ämne under en längre tid innan det slutliga betyget sätts. Betyget ska spegla de kunskaper elever har i slutet av ämnet. Matematik är exempel på ett ämne där det är tydligt att kunskaper i de högre nivåerna bygger på kunskaper från de lägre nivåerna. Därför passar matematik väldigt bra för ämnesbetyg.
Har övervägt ett alternativ
I den konsekvensutredning som följer med förslaget påtalar Skolverket att myndigheten även har övervägt ett alternativ att dela upp matematikämnet.
– Vi har inte gått fram med ett förslag att dela ämnet i flera kortare ämnen eftersom det inte ligger i linje med reformens intentioner, säger Torun Rudin.
Vilka effekter kan det få för eleverna om betygen riskerar att bli sämre?
– Elever som tvekar att fördjupa sig i matteämnet genom att läsa en nivå till kanske avstår från det om de är rädda att de på det sättet sänker sitt betyg och sitt meritvärde. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att elever som läser matte på högre nivå ofta gör det för att det krävs en särskild behörighet.
Tiden för att lämna synpunkter på förslaget går ut 9 maj, därefter kommer Skolverket sammanställa alla yttranden och under hösten lämna sitt förslag till regeringen, som fattar det slutgiltiga beslutet. Övergången till ämnesbetyg i gymnasiet är tänkt att ske vid starten för höstterminen 2025.
– Vi har haft en diskussion med lärare, forskare och ämnesdidaktiker om vilka kunskaper som ska rymmas i ämnet och hur breddningen och fördjupningen ska ske. Under våren hoppas vi få fler kloka tankar om för- och nackdelar med förslaget och om hur ämnet kan konstrueras på bästa sätt, säger Torun Rudin.
"Inte genomtänkt"
Matematikläraren Johan Bergström är en av dem som kommer att reagera på det liggande förslaget.
– Jag kommer att lämna in mina synpunkter till Skolverket. Jag vet att många kollegor också är oroliga och ser samma konsekvenser som de jag pekar på. I Facebookgruppen Matematikundervisning är det många som reagerar och är bekymrade över förslaget.
Johan Bergströms oro blir inte mindre av att riksdagen redan den 23 februari slog fast att ämnesbetygsreformen ska genomföras. Hur mycket det går att påverka själva utformningen av matematikämnet återstår att se.
– Jag tycker inte att den här reformen verkar genomtänkt. Hur ska det gå med den svenska skolan om de som styr över den tar fram förslag som vi lärare inte tycker är genomtänkta, säger han.
LÄS ÄVEN
Stora förändringar av gymnasieskolan med Skolverkets nya förslag
Oro för taktikval med nya ämnesbetygen
