Forskaren: All bedömning kan påverka elevernas lust att lära
Betyg Håkan Löfgren tycker att skolan fokuserar för lite på elevers känslor. Han och nio lärare i olika ämnen har forskat om vilka konsekvenser lärares agerande och bedömningsarbete kan få för gymnasieelever. Slutsats: det kan påverka hela deras skolgång.
Det var en gång en högstadieelev, med F i matematik. Eleven fullkomligt hatade matematik och grät om kvällarna. Läraren gjorde narr av eleven som blev rädd och inte vågade be om hjälp. Till slut gav eleven upp och gjorde ingenting på lektionerna.
Det här är inte fiktion. Det är en av de elevupplevelser som Håkan Löfgren, biträdande professor vid Linköpings universitet, har använt som utgångpunkt i sin studie ”Starka känslor – en studie om gymnasieelevers erfarenheter av viktiga skolprestationer” som publiceras i forskningstidskriften ”Venue” inom kort.
Elevhistorien fortsätter, på gymnasiet:
Då fick eleven stöd av sin nya matematiklärare och tog sig i kragen, som hen själv uttrycker det. I dag är matematik ett favoritämne och eleven är överlycklig över att ha fått D i betyg.
Det här forskningsarbetet, med avstamp i elevers perspektiv på olika situationer, bygger på ett nära samarbete mellan Håkan Löfgren och nio gymnasielärare som undervisar i olika ämnen. Vissa arbetar på både högskoleförberedande program, andra på yrkesprogram som barn- och fritidsprogrammet.
– Vi gav cirka 260 elever i uppgift att anonymt skriva en kort uppsats, allt från tre rader till en sida, där de skulle berätta om en prestation som har varit särskilt viktig för dem. Samt beskriva vilken betydelse den händelsen har fått för deras lust att prestera, säger Håkan Löfgren.
Elevernas känslor påverkades
Syftet med studien har varit att försöka ringa in vilka känslor som framträder i elevernas berättelser och varför de uppstår. Och hur eleverna beskriver att de själva och deras omgivning hanterade deras känslor.
– Vi vet väldigt lite om vilka känslor bedömningstillfällen kan väcka och vilken betydelse de upplevelserna kan få för elevernas lust att lära, säger Håkan Löfgren.
Han berättar att studien utgår från antagandet att en bedömningspraktik formas av lärare och elever gemensamt på en skola, och att olika bedömningssituationer medverkar till olika känslouttryck.
– Genom den här studien fick lärarna syn på viktiga aspekter om hur deras sätt att bedöma påverkade elevernas känslor och i viss mån deras vilja att prestera i framtiden.
När berättelserna hade samlats in läste Håkan Löfgren och en forskarkollega igenom dem och tog bort de berättelser som skulle kunna påverka relationen mellan lärare och elever. Därefter fick lärarna gå igenom alla berättelser och välja ut några som de tyckte var mest intressanta i syfte att diskutera dem med hjälp av en trestegsmodell (se faktaruta, red. anm.) som Håkan Löfgren och lärarna hade utvecklat tillsammans.
– Lärarna fick bland annat analysera vilken roll lärarna i de olika berättelserna hade spelat för hur elevernas känslor hade uppstått och förändrats.
Hittade kritiska aspekter
En av de frågor som aktualiserades i lärarnas samtal var hur bedömning kan bidra till stress.
– Lärarna funderade bland annat på om alltför höga eller orealistiska mål kan bidra till sämre lärprocesser, säger han.
Medan de lärare som undervisade högpresterande elever upplevde att många elever ställde väldigt höga krav på sig själva.
Under arbetets gång kunde både Håkan Löfgren och lärarna se hur nyttigt det kan vara att analysera elevberättelser tillsammans.
– Lärarna började reflektera över hur de genomför och organiserar sin bedömning, vilket skapade incitament för att göra förändringar. Med andra ord blev elevernas känslor en viktig faktor i planeringsstadiet.
En av de främsta slutsatserna, betonar Håkan Löfgren, är att fler skolor borde arbeta med den här typen av frågeställningar. Att det här sättet att analysera ger en möjlighet att hitta kritiska aspekter i prestationssituationer.
– Det handlar om att vara lyhörd för vad elever upplever som pressande. Att utveckla sin kompetens i att möta elever och känslor av det här slaget kan få stor betydelse för lärares arbete, och stärka elevers lust att lära och prestera i skolan.
Trestegsmodell för kollegialt lärande
- Först och främst: Bortse från de faktiska eleverna. Förhåll er enbart till deras berättelsevärld, ungefär på samma sätt som när man ser på en film.
- Frågeställningar att utgå ifrån: Vad handlar berättelsen om? Vilka är karaktärerna i berättelserna? Hur förhåller sig karaktärerna till varandra och vilka känslomässiga uttryck kan identifieras?
- Vilken betydelse har situationen i vilken berättelserna formas? Vilken position tar eleven genom att berätta berättelsen i det här sammanhanget? Vilka positioner tilldelas människor i elevens omgivning?
- Vilka normer och värden är viktiga även utanförden specifika situationen och skolan? Analysens fokus riktas mot vad som implicit kan ligga bakom elevernas positioner och känslouttryck. Annorlunda uttryckt: vad säger berättelsen om hur eleven positionerar sig till omgivande normer.
Källa: Håkan Löfgrens artikel ”Starka känslor – en studie om gymnasieelevers erfarenheter av viktiga skolprestationer”.
LÄS ÄVEN
Ny hård mattekritik mot betygsreformen
Forskaren: Betyg i fyran rubbar hela skolsystemet
