Andelen godkända i tuff mattekurs rusade under våren

När de nationella proven ställdes in gick lärarna miste om ett viktigt underlag för betygsättningen. Det kan vara en förklaring till att andelen underkända elever i matematik 2b på samhällsvetenskapsprogrammet har minskat från 18,7 procent år 2020 till 14,7 procent i år.

– Även i andra sammanhang har vi sett att lärare hellre friar än fäller om det står och väger mellan två betygssteg och man har svårt att få den kompletta bild man behöver i en bedömningssituation, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

"Anmärkningsvärt stor ökning"

I en ny rapport konstaterar Skolverket att andelen elever med examen från samhällsvetenskapsprogrammet har ökat 3,2 procentenheter jämfört med förra året. ”Det är en anmärkningsvärt stor ökning”, skriver myndigheten.

Vad är förklaringen?

– Ökningen är kopplad till vissa kurser, särskilt matematik 2b och svenska 3, men även gymnasiearbetet. För att veta exakt behöver vi följa upp betygsstatistiken efter pandemin.  Vi vet att det har varit en väldigt speciell period för skolorna med stora utmaningar både med att organisera undervisningen och att få till bra bedömningssituationer och ett bra likvärdigt underlag för betygsättning, säger Torun Rudin.

"Starkt normerande effekt"

Att pandemin skapat extra osäkerhet för lärarna har Skolverket sett i de olika coronastudier myndigheten genomfört. Skolorna har behövt lägga om undervisningen och bedömningstillfällen har inte gått att genomföra.

– Vi vet att de nationella proven har en starkt normerande effekt. När de varit inställda kan vi inte utesluta att det har påverkat, säger Torun Rudin.

Den elevkull som gick ut gymnasiet i våras gjorde inget nationellt prov i matematik 2b till följd av covid-19. Bland elevkullen som gick ut våren 2020 skrev närmare 80 procent nationellt prov i matematik 2b. Av de eleverna blev 49 procent underkända, visar statistiken från Skolverket

Minskningen av andelen underkända i matematik 2b är mycket likartad vid en jämförelse av offentliga och enskilda huvudmän.

– Det finns ingen annan kurs som uppvisar så stora förändringar på samhällsvetenskapsprogrammet, säger Torun Rudin.

Färre byter gymnasieprogram

Andelen elever med examen har ökat på samtliga högskoleförberedande program och på majoriteten av yrkesprogrammen. I år var det totalt 79,6 procent av eleverna som började på ett nationellt program som klarade gymnasieskolan med examen inom tre år. Motsvarande andel för 2020 var 78,2 procent.

Skolverket förklarar utvecklingen med att elevernas meritvärden från grundskolan ökat kontinuerligt de senaste åren. Numera är det också färre elever än tidigare som byter gymnasieprogram. Sena byten innebär ofta att elever kan behöva gå längre än tre år i gymnasieskolan, framhåller Skolverket.

Här finns Skolverkets rapport.

LÄS ÄVEN

Många gymnasieskolor ratar nationella proven

Oro för taktikval med nya ämnesbetygen

Skolverket tvekar om centralrättade nationella prov

Forskaren: Ju fler böcker i hemmet – desto bättre är skolresultaten