Allt fler som får F i sexan klarar inte högstadiet
Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket, och Robin Smith, vice ordförande i Sveriges Lärare.
Betyg
Andelen elever som inte lyckas höja sina underkända betyg från sexan till nian ökar kraftigt i matematik, visar statistik från Skolverket.
– Det särskilda stödet sätts in för sent, säger undervisningsrådet Sanna Vent.
LÄS ÄVEN: Underkända i sexan – klarar inte högstadiet
När betygen delades ut i årskurs nio i våras var andelen som inte lyckas höja sitt F i matte från årskurs sex 58,9 procent. Ett år tidigare var motsvarande andel 50,8 procent.
– Många av de elever som får betyget F i matematik i nian har inte fått något särskilt stöd alls under sin tid i grundskolan. Av de som får stöd är det många som får det alldeles för sent, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.
Varför har eleverna så svårt att höja sina betyg?
– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor och ökande betydelse för betygsresultaten. Det indikerar att skolan inte lyckas kompensera för elevernas skilda förutsättningar. Då behövs mer stöd för de elever som har svårt att nå målen, men det behövs också generella insatser som att stärka utbildningens kvalitet och likvärdigheten i utbildningen.
Hur gör man det?
– Genom att öka andelen behöriga lärare och se till att de får bättre förutsättningar att fokusera på undervisningen. Vi behöver också öka tryggheten och studieron i skolan, säger Sanna Vent.
Svårigheterna syns redan i lågstadiet
Skolverket publicerade i november en rapport som visade att var sjätte niondeklassare förra året lämnade grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. För många av dessa elever var det just ett godkänt betyg i matematik som saknades för att nå behörighet.
Skolverket följde niorna med slutbetyget F i matematik bakåt i tiden. Nästan hälften hade underkänt i årskurs 6 och bara en fjärdedel klarade alla nationella delprov i årskurs 3.
– Många av de elever som inte når godkända betyg i matematik har haft svårigheter redan tidigt under skolgången, i vissa fall så tidigt som i lågstadiet, säger Sanna Vent, som var en av författarna bakom rapporten.
Även i svenska har andelen elever som inte lyckas höja sitt F-betyg från sexan till nian ökat kraftigt, från 33,5 procent 2023 till 40,0 procent i fjol. I engelska är motsvarande siffror 39,2 (vårterminen 2023) och 42,5 (vårterminen 2024).
Svenska som andraspråk är det enda av de ämnen som statistiken omfattar där andelen elever som inte får godkänt ligger kvar på ungefär samma. För två år sedan var andelen 40,5 procent, förra året 41,1 procent.
Elevernas undervisningsbehov och resurssättningen av skolväsendet går inte ihop, framhåller Robin Smith, vice ordförande i Sveriges Lärare.
– Stödet till eleverna uteblir trots att lärarna ser att det behövs. Huvudmännen gör inte tillräckliga anpassningar av verksamheten och den enskilde läraren har ingen möjlighet att möta de här behoven, säger han.
”För varje årskurs blir det svårare”
Om en elevs behov av särskilt stöd upptäcks redan i årskurs ett är det där man har störst möjlighet att göra något för att stärka eleven, framhåller Robin Smith.
– För varje årskurs högre upp blir det svårare. Ju tidigare skolan tar ett grepp om problemet desto mer rättvisa blir förutsättningarna.
Nedskärningarna minskar möjligheten att ta in elevassistenter och annan stödpersonal, konstaterar Robin Smith.
– När resurserna brister och försvinner är det nästan alltid de svagaste eleverna som drabbas hårdast, säger han.
Problemen med de många F-betygen visar sig även i att andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker. Siffror från Skolverket visar att 83,7 procent av de elever som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023.
Av de drygt 122 000 elever som gick ut nian i våras saknade nästan 20 000 elever behörighet till gymnasieskolan.
Många elever med F får aldrig stöd
I höstas släppte Skolverket rapporten ”Skolgången för elever med slutbetyget F”. Här är de fyra viktigaste slutsatserna.
- Matematik är det ämne där flest elever får F i årskurs 9. Våren 2024 fick 12,8 procent av eleverna som avslutade årskurs 9 betyget F eller streck i matematik, det motsvarar drygt 15 600 elever
- En fjärdedel av eleverna som fick F i matematik när de gick ut årskurs 9 2024 klarade inte de nationella proven i matematik i årskurs 3 och mer än hälften av dem, 58,9 procent, hade F i matematik i årskurs 6.
- 4 av 10 elever som saknar gymnasiebehörighet har inte fått särskilt stöd vid något tillfälle under sin grundskoletid. Andelen elever med särskilt stöd minskar mellan årskurs 6 och årskurs 7.
- Elever med lågutbildade föräldrar, utrikesfödda samt pojkar är överrepresenterade bland de som får betyget F.
LÄS ÄVEN
Underkända i sexan – klarar inte högstadiet
Läraren om skräcksiffrorna: ”Inte mer fortbildning”
