Fohlin: ”Vad är fakta utan förståelse?”

LÄS MER Skolbiblioteket som det digitala navet 

Flera artiklar och regeringsbeslut beskriver att skolan ska arbeta med mer faktakunskaper. I artiklarna låter det som att eleverna ska kunna rabbla ord utantill. Men är det verkligen det vi vill? En lärardiskussion i veckan om vad ”språkutvecklande arbetssätt” egentligen handlar om fick mig att fundera över vad det innebär att förstå ett begrepp.

I skolans värld talar vi ofta om vikten av att elever ska lära sig begrepp. Det är lätt att tro att detta enbart innebär att eleverna ska memorera ämnesspecifika ord och fakta. Men att kunna ett begrepp handlar om att djupdyka i koncepten bakom orden, att förstå idéerna och fenomenen de representerar.

I arbetslaget bildades två läger. Det ena ansåg att det var centralt att eleverna kunde de ämnesspecifika orden, det andra att begreppsförståelse inom ämnet var viktigare. Vad tänker du?

Låt oss ta själva ordet ”begrepp” som exempel. I dagligt tal kan det lätt förväxlas med att kunna ett ord. Ett ord är dock bara en etikett, en symbol för något större och mer omfattande – ett idéinnehåll. Att kunna ett begrepp innebär att förstå kunskap bakom ordet och om att kunna applicera den kunskapen och diskutera begreppet i olika sammanhang. Detta kan till och med göras utan att man nödvändigtvis kan det specifika ordet.

Det är inte ovanligt att vi har begrepp i vårt tänkande vi saknar ord för. Ta till exempel det samiska ordet för en typ av skare som är så hård att den kan bära en ren (tjarve). De flesta svensktalande saknar ett ord för detta fenomen, men när det beskrivs kan vi förstå och visualisera det. Detta visar på att vi har en begreppsförståelse utan tillgång till det specifika ordet.

Ett intressant skolexempel, som blev en diskussion i ett arbetslag, var begreppet ”exotermisk reaktion” inom kemi. En elev hade på en provfråga svarat ”detta är en exotermisk reaktion” när en sådan reaktion uppstod. Elevens svar visar kanske att eleven känner till ordet. Men har eleven verkligen förstått vad begreppet “exotermisk reaktion”  innebär genom denna beskrivning?

En annan elev, som för övrigt hade generell språkstörning, beskrev exotermisk reaktion så här: ”Det är när ett ämne möter ett annat ämne. Då kan det ibland bli energi och varmt. De reagerar med varandra och värmen blir över. I solen sker det sånt.”

När vi lärare träffades för sambedömning av provet blev svaret från dessa två elever en djupgående diskussion mellan oss. Skulle den första eleven, som använde det ämnesspecifika ordet, få fler poäng än den elev som kunde beskriva begreppet? Vad har vi för syn på kunskap egentligen? I arbetslaget bildades två läger där den ena halvan tyckte att det var centralt att eleverna kunde de ämnesspecifika orden, medan den andra (inkluderat mig själv) ansåg att begreppsförståelse inom ämnet var viktigare. Vad tänker du?

Detta är vad god undervisning handlar om. Skolan ska inte handla om att fylla elevernas huvud med ord utan om att utrusta dem med förståelse och förmågan att tänka och agera.

Att arbeta språkutvecklande i skolor innebär så mycket mer än att lära elever faktakunskaper och få dem att svara rätt på prov. Det handlar om att förstå och integrera begrepp i deras naturliga sammanhang genom att engagera elever i innehållet på lektionen. Elever behöver läsa, diskutera, observera och uppleva ord och begrepp. De behöver kunna förstå fakta på djupet och applicera kunskapen bakom faktan i nya sammanhang. När vi förstår nya begrepp och fakta så får vi nya nya tankar och erfarenheter om världen omkring oss. En varierad undervisning med ett rikt innehåll hjälper eleverna att bygga en djupare förståelse för vår värld, vilket är avgörande för en riktig kunskapsbildning som betyder något.

Så, när vi talar om ”mer faktakunskaper” i skolan bör vi snarare sträva efter en djupare begreppsförståelse hos våra elever. För visst är även orden viktiga. Men orden tar oss bara en bit på vägen. Vi behöver även kunna använda orden i rätt sammanhang och förstå vad de symboliserar. Det är därför viktigt att vi inte bara lär eleverna vad saker heter, utan vad orden faktiskt är och hur de fungerar. Detta är att arbeta ”språkutvecklande”.

I slutändan är detta vad god undervisning handlar om. Skolan ska inte handla om att fylla elevernas huvud med ord utan om att utrusta dem med förståelse och förmågan att tänka och agera. Detta är också vad skoldebatten om faktakunskaper eller språkutvecklande arbetssätt måste handla om.

LÄS ÄVEN

”Sluta läsa för att träna – läs för att leva!”

Mikael Vestman: ”Vi speciallärare är inte imponerade, Lotta Edholm”

”Elever blir nedtryckta av systemet”