Färre undervisningstimmar i svensk skola

Under onsdagen presenterade OECD rapporten ”Education at a Glance” vid en pressträff i Stockholm. Rapport kan beskrivas som ett samarbetsprojekt mellan de 35 OECD-ländernas regeringar, myndigheter och experter och syftet med rapporten är att undersöka och bedöma utbildningssystem med hjälp av indikatorer.

Svenska elever är garanterade minst 6 890 timmar undervisning under grundskoletiden, vilket i jämförelse klart ligger under OECD-snittet på 7 539 timmar.

Minst undervisningstid har Lettland och Ungern, med cirka 6 000 timmar. Finland och Korea presterar bäst mätt i Pisa-resultat, men har ändå färre undervisningstimmar än Sverige. Costa Rica har flest undervisningstimmar, med drygt 10 000 timmar fördelade på nio år.

– Jag tror att det är viktigt att titta på antalet timmar. Mötet med en legitimerad behörig lärare spelar väldigt stor roll och det spelar störst roll för elever med störst behov. Drar man ner på antalet undervisningstimmar så är det klart att det blir svårt för oss att öka jämlikheten – och det var ju där vi inte presterade bättre, utan sämre, i senaste Pisa-undersökningen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Samtidigt är det viktigt att man inte bara räknar undervisningstimmar, utan att det faktiskt ska vara timmar med en behörig lärare, menar Åsa Fahlén.

– Och tyvärr är det många elever i dag som får sina undervisningstimmar, men inte av behöriga lärare. Det är ett problem som kommer att växa.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) fanns på plats för att kommentera rapporten och han konstaterade att det finns aspekter man ska ha med sig när man gör jämförelser mellan länderna. Dels att man i många andra länder räknar undervisningstiden utifrån en längre obligatorisk skola, för att man börjar skolan tidigare.

– Inför vi sexårig skolstart kommer det att märkas i skolstatistiken, sa Gustav Fridolin under pressträffen.

Skolkommissionen har tidigare föreslagit att efter att man kommit igenom den värsta lärarbristen ska man fortsätta att öka antalet undervisningstimmar.

– Men man ska också ha med sig att det finns länder med starkare, till exempel, Pisa-resultat än Sverige som inte har fler ­­– utan i något fall till och med färre undervisningstimmar än Sverige, säger Gustav Fridolin.

En annan viktig investering som regeringen har gjort för att säkerställa attraktiviteten för läraryrket är att man har vänt nerskärningar, som rådde på ganska många skolor, till investeringar med fler anställda.

– Det är helt avgörande för att lärare ska kunna vara lärare. De senaste åren har ungefär 20 000 fler anställts i svensk skola, och det är fler än de ökade elevkullarna motiverar, säger han.

Åsa Fahlén:

– Det har varit mycket prat om det här att det ska leda till fler anställda men tyvärr är det inget som är så där väldigt märkbart bland våra medlemmar ute på skolorna. Det märks tyvärr alldeles för lite av det. Delvis säkert på grund av att man inte hittar behöriga lärare. Så även om man har intention är det klart svårt att få till praktiskt.